Inlägg från: sextiotalist |Visa alla inlägg
  • sextiotalist

    Är kvinnans rätt att skaffa barn större än barns rätt till två föräldrar?

    Elsa von Brabant skrev 2014-05-18 09:22:30 följande:
    VAR skrev jag något om sexualmoral..? Jag beskrev att ett barn blir till genom att en man och en kvinna har en union - och det kan du väl inte neka till..? Det funkar även om de inte är gifta med varandra! smile1.gif

    Klimakteriet är en långt utdragen process. Den sista mensen brukar komma i 50-årsåldern, men det är ändå inte möjligt för en 50-årig kvinna som har mensen kvar, att både bli gravid naturligt, behålla graviditeten tiden ut och föda ett levande barn. Detta har endast hänt i några få fall i hela världen - så kallade "medicinska mirakel". I praktiken försvinner en kvinnas möjligheter att föda fram ett frisk och levande barn mellan 40 och 45 års ålder, men det finns även många som inte längre kan bli gravida vid 37.

    Är 48 år också ett mirakel då sker det många mirakel min släkt, för där är det flera som fått barn så sent (kan tipsa om att preventivmedel och aborter inte fanns under 1800-talet, men folk hade uppenbarligen sex då också och blev gravida)


    Du kanske ska studera kyrkoböcker från förra seklet, så kommer du se att det var inte helt ovanligt att man fick barn långt efter det man fyllt 40.


    /Mirakelsläkten

  • sextiotalist

    Jag har inga problem med det, men inget val jag skulle göra själv.


    Kanske även bättre, eftersom givaren inte är anonym


    Och släpp detta med ålder. Det är inte orimligt att kvinnor blir gravida efter 40. Många är fertila (och kan fullfölja en graviditet och få ett friskt barn) en bra bit efter de fyllt 40.


    Däremot är det svårare, absolut, men inget mirakel.

  • sextiotalist
    Elsa von Brabant skrev 2014-05-18 10:09:54 följande:
    Jag har tänkt igenom detta väldigt noga - är politiskt aktiv och vet var jag står i dessa frågor. Jag är också mycket väl insatt i kvinnlig reproduktion (nej jag är inte från Norge). 

    Detta i kyrkböckerna kan bero på att folk inte kände sin verkliga ålder på den tiden. Man tog sig inte ner till kyrkbyn bara för att döpa sista barnet, utan det hann ofta bli flera barn, och föräldrarna höll inte så noga reda på när de var födda. Prästen fick ofta försöka uppskatta deras ålder. 

    Det är DU som lider under en farlig missuppfattning. Jag säger "farlig", för det är den missuppfattningen som gör att kvinnor idag ofta väntar för länge med att försöka skaffa barn. Det hinner bli för sent. Undersökningar från gynmottagningar visar, att när man frågar unga kvinnor vid vilken ålder de tror att deras fruktsamhet kommer att ta slut, så svarar de fel med i genomsnitt fem år (åt det övre hållet alltså). De tror att de ska kunna föda sista barnet vid 45, fast sista tåget i själva verket kommer att gå vid 40. 

    OK, om jag säger som att det flera kvinnor i min släkt som i modern historia har fött barn efter det de fyllt 45 (och detta innan IVF och sådant fanns) och att min släkt dessutom är en släkt (på min mammas sida) som har haft många välutbildade och läskunniga, så de vet mycket väl när de var födda, datum och även klockslag (noterat i dagböcker).


    Nej, alla som födde barn på 1800-talet var inte icke-läskunniga torpare.


    Du kan inte vara insatt i kvinnors fertilet om du skriver att kvinnor inte kan få barn efter 42 och än mindre att det är ett mirakel om det händer kring 50. Ovanligt, absolut, men inget mirakel.

  • sextiotalist
    Arbetsvegan skrev 2014-05-18 13:08:03 följande:
    Du måste läsa din historia bättre för det fattas en massa saker. Folk var inte så isolerade som du tror, tvärt om. dessutom hade prästerna en skyldighet att undervisa sockensborna långt innan 1842 års skollag. Prästerna var inga som satt stilla i kyrkan utan for runt i socken på olika ärenden, bland annat hurförhör som skedde årligen.
    Barn döptes inom en vecka, oftast 2-3 dagar, pga den höga spädbarnsdödligheten, odöpta kom ju inte in i himlen så det var bråttom. Prästen kallades således dit.
    Om din pappa var same så tillhörde han inte den kristna kulturen, det går således inte att göra den generella jämförelse du gör.

    Nog OT.

    nåja, du får tro vad du vill. Men dagböcker kan berätta mycket. Min moster, åkte hon också bort (48 år gammal). Min syssling, 45. Min mammas moster? Ska jag fortsätta (kan väl tillägga att de flesta kvinnorna på min mammas sida började skaffa barn när de passerat 30 och höll på till de var ungefär 45.
  • sextiotalist
    Arbetsvegan skrev 2014-05-18 14:07:46 följande:
    Jag tror du citerat fel inlägg smile1.gif
    Jag gjorde nog det Glad, flåt
  • sextiotalist
    Elsa von Brabant skrev 2014-05-18 15:47:57 följande:
    Min farmor var halvsame, och det jag beskriver är hennes barndom. Hon var dotter till en same och en svensk flicka från ett nybygge i fjällbygden. Den svenska flickan rymde med den unge samen,  när de inte fick gifta sig. Hennes föräldrar var inte bofasta, utan de bodde i kåta och flyttade runt med sina renar hela tiden - till nya, fräscha betesmarker. 

    Min farmor var född på 1880-talet, men det är ingen som vet exakt hur gammal hon egentligen var. Hon tror själv att hennes föräldrar hade blandat ihop hennes födelsedatum med en tidigare flickas, som dött som spädbarn. Hon var nämligen både längre och tidigare utvecklad än påstått jämnåriga barn, sedan när hon kom ner till kyrkbyn för att gå i skola och konfirmeras.

    Det förekom till och med att barn aldrig döptes och folkbokfördes överhuvudtaget.

    Det DU beskriver är ju större byar, organiserade i sockar, runt de stora städerna i mellersta och södra Sverige. Livet i skogsbyarna samt på fjället var något HELT annat.
    Du har din bakgrund, vi i vår släkt har vår bakgrund.
    om man ser krasst, så tvivlar jag starkt på att man "räddade" 12-åriga flickor från olämpliga graviditeter, inte i en sådan stor utsträckning, prästfamiljer var nog rätt duktiga på att föra bok.
    Vi kan ju via kyrkoböcker härleda delar av vår släkt till 1600-talet och ja, det fanns även oäktningar med, inte något man pratade högt om, men väl nämnt i dagböcker och brev som finns bevarade.
  • sextiotalist
    Elsa von Brabant skrev 2014-05-18 17:05:30 följande:
    Dagböckerna kanske är sanna, men breven kan - beroende på vem de är skrivna till - mer troligt ta upp den lögnaktiga versionen.


    Jaja, du ska bara veta vad som stått i de breven.
    Men fortfarande. Kvinnorna i min släkt föder fortfarande barn sent, modern tid, riktiga födelsedatum (och inga problem med att barnen är utanför äktenskapet)

    När jag dra mig till minnes så hade jag en kollega som var närmare 50 än 45 när hon fick barn. Ja, hon var gravid och hade mage och så var det en kvinna som jag har arbetat ihop mycket, hon var också närmare 50. 
    Nej, det var ingen hjälp av IVF, det är jag 100 på. Den ena var innan IVF var vanligt (i slutet av 70-talet och den andra under 80-talet)
Svar på tråden Är kvinnans rätt att skaffa barn större än barns rätt till två föräldrar?