• Sinik

    Ni som har mattebegåvade ettgluttare, hur anpassas undervisningen?

    Min son går ut ettan nu i vår och jag upplever honom som ovanligt mattebegåvad. Han har lätt för alla skolämnen och läser bra, men jag tycker att han utmärker sig i matte. Kanske för att jag vet att vi aldrig tränat honom speciellt mycket utan att han har lärt sig oerhört mycket själv bara genom att vi förklarat vissa begrepp som tex gånger. 

    Han lärde sig räkna själv som tvååring, fick tidigt kläm på höger och vänster, (kanske som treåring?), tidsbegrepp och veckodagarna etc kunde han också tidigt och han har över huvud taget lärt sig själv mycket räkning utan att vi gjort så mycket. Han lärde sig på eget initiativ att räkna upp till tusen, lärde sig själv plus och minus på grund av att en ett år äldre kompis kunde det, osv. När han började sexårs kunde han snabbt räkna ut i huvudet hur mycket som fattades till en viss leksak och hur många veckor han måste spara sin veckopeng för att få råd med den. 

    Nu när han går i ettan har han lärt sig multiplikation, division, roten ur och bråk. Han räknar enkelt med tresiffriga tal i huvudet (t ex räknade han snabbt ut hur många sidor det var kvar i Harry Potter-boken om den var 379 sidor och vi hade läst till sidan 336). Han fixar även enkla ekvationer som t ex 8x - x=58 och liknande. 

    Jag upplever att han ligger på mellanstadienivå i matte, även om han inte alltid kan tekniken fullt ut. Han kan tex inte göra uppställningar med addition och subtraktion av tre- och tvåsiffriga tal, de räknar han ju i huvudet. Procent förstår han litegrann, men decimaltal har vi inte pratat om så det tror jag inte han vet vad det är. Geometri har han ingen jättekoll på.

    I skolan har han en jättesnäll och engagerad lärare som också tycker att han är duktig. Dock tror jag inte att hon fullt ut ser vad han kan och hur lätt han lär sig. Han har tex fått tvåans mattebok nu i våras men den gjorde han ut på bara någon månad. Därefter har jag fått ligga på och tjata för att han ska få göra något mer avancerat. 

    Jag kan ju se att han i princip redan klarar hela lågstadiets matte och att det kommer att bli så HIMLA tråkigt för honom om man inte stimulerar och utmanar honom rätt i matten. Sedan tycker jag också att han ska få chans att utvecklas till sin fulla potential och inte bromsas på grund av att de andra i gruppen inte hunnit lika långt. Han älskar när vi ger honom matteproblem att lösa hemma och är ofta jättestolt och glad när han klarar något "svårt".  Jag vill hemskt gärna att han ska få behålla den glädjen och lusten att lära i matten. 

    Jag vill gärna veta hur ni som själva har mattebegåvningar hemma har löst det med skolan. Typ av undervisning, böcker, dialog med skolan, ja jag är intresserad av rubbet. 

  • Svar på tråden Ni som har mattebegåvade ettgluttare, hur anpassas undervisningen?
  • Helle 85

    Som lärarstuderande skulle jag säga:
    Fråga hans lärare om hans iup (individuella utvecklings plan) och se vad där står.
    När det gäller sonen, förra studier har visat att svenska elever har svårt för geometri så försök hitta på material och uppgifter där han får öva å lära sig och sen slår jag ett slag för rika matematiska problem. Googla så får du förslag finns även böcker om det. Dessa är otroligt givande för alla matematiker :)

  • Themis

    Skolan gör inte ett skit, vi har tjatat sen förskoleklassen. Sonen går nu i trean och tycker matte är så tråkigt så han nästan gråter och inte vill göra matteuppställningar med plus och minus (lär dig låna tiotal) för att det inte ger honom nånting alls, han räknar det i huvudet och hatar att skriva.

    Det finns två andra killar i klassen som också är mattebegåvade så de hade ju kunnat bilda en liten grupp och hjälpa varandra med svårare tal, kan jag tycka?

    Jag vet inte vad man ska göra, vi försöker jobba hemma ibland med talserier och logiska uppgifter. Jag vet bara inte hur man ska få lärarna att fatta att de behöver ge alla barn nåt att bita i, och det kan förstås inte vara lätt heller när merparten av barnen fortfarande kämpar med att sitta ner och hålla koncentrationen.


    Om bara de fåglar sjöng som sjunger bäst, hade skogen varit väldigt tyst.
  • Mrs Green

    När min tjej gick i ettan var de fyra barn som ibland fick vara i ett eget rum och lösa svårare matteuppgifter tillsammans. Då fick de dels träna på att förklara för de andra hur de tänkte och dels höra att det finns olika sätt att lösa samma uppgift. Det kändes som det var mycket mer utvecklande än att bara köra på snabbt i nästa bok, då skjuter man ju bara problemet framför sig.

  • scanmia

    Har du kollat in om du kan hitta lite roliga mattespel och appar? Nu har vi fördelen med att prata engelska och min  matteintresserade plutt älskar www.prodigygame.com som är ett riktigt bra spel och samtidigt hela tiden anpassar svårighetsgraden efter spelaren. Gratis är det också - åtminstone tills största delen. Tillsammans har vi också jobbat en del med www.khanacademy.org/ men det är lite mindre barnanpassat och lite förvirrande att navigera innan man vänjer sig. 

  • Helle 85

    Themis: har ni visat upp läroplanen och de stycken där varje barns individuella lärande ska stå i fokus? I så fall har ni gått vidare till rektorn? Många gånger har inte läraren resurserna till att hjälpa de som är bättre än och då de oftast inte kan klaga på att de inte har tillräckligt med resurser så kan det falla på föräldrarna att gå vidare å påvisa behovet. Ni föräldrar har en stor makt i dagens läroplan. Läs den, speciellt kap 1 och 2 så har ni något rejält att lita er mot :)

  • Embla
    Themis skrev 2014-05-10 16:43:57 följande:
    Skolan gör inte ett skit, vi har tjatat sen förskoleklassen. Sonen går nu i trean och tycker matte är så tråkigt så han nästan gråter och inte vill göra matteuppställningar med plus och minus (lär dig låna tiotal) för att det inte ger honom nånting alls, han räknar det i huvudet och hatar att skriva.

    Det finns två andra killar i klassen som också är mattebegåvade så de hade ju kunnat bilda en liten grupp och hjälpa varandra med svårare tal, kan jag tycka?

    Jag vet inte vad man ska göra, vi försöker jobba hemma ibland med talserier och logiska uppgifter. Jag vet bara inte hur man ska få lärarna att fatta att de behöver ge alla barn nåt att bita i, och det kan förstås inte vara lätt heller när merparten av barnen fortfarande kämpar med att sitta ner och hålla koncentrationen.
     Även om det går fortare för honom att räkna i huvudet, så är det oerhört viktigt att man lär sig redovisa talen i matten, speciellt på högre nivå. Sonen kanske tycker det är dötrist, men jag tror att man i det läget som förälder och lärare ändå ska försöka förklara att man faktskt måste redovisa.

    Mina barn är också duktiga på matte och räknar lättare/fortare i huvudet än skriver ned det (deras far är trots allt matematiker), och just det här med redovisningen är något vi fått inpränta hos dem.

    Dagens skola är överlag dålig på att fånga upp barn som inte är "normala", oavsett om de har ovanligt svårt eller ovanligt lätt för sig. Tyvärr brukar de som har svårt för sig vara de som hamnar i fokus, och de som har det lätt får sitta och göra meningslösa saker som att skriva upp alla tal mellan ett och tusen i väntan på kamraterna...Pedagogiken verkar bygga på att undervisa en homogen grupp, eller om det kanske är resurserna som inte räcker till. Enligt lag har alla barn rätt till det stöd de behöver, men vår erfarenhet är att det är klent med sådant i praktiken. Svenska skolsystemet med tillhörande politik fungerar inte något vidare, tyvärr.
  • bjornh

    Vi har lite samma situation. Visserligen är vår son bara 6 och ska börja förskoleklass i höst men vi är oroliga för framförallt matten längre fram när han ska börja skolan. Han räknar också tresiffriga tal i huvudet och förstår snabbt olika begrepp när vi pratar om dem (typ primtal och enkla ekvationer). Han har spelat en del mattespel på våra telefoner och vi har pratat om matte när han varit intresserad men inte alls "tränat".

    Han läser också flytande sen några år tillbaka och häromveckan så laddade vi ner några gamla mattetävlingar för åk 3-4  för att ha som gemensamma pysseluppgifter. Till min förvåning satte han sig själv i soffan och löste ungefär hälften av frågorna själv utan vår inblandning. Nedan är ett exempel på en fråga:  


    I en ask med lika långa sidor ligger två lager med likadana kvadratiska chokladbitar. Vera äter upp alla 20 bitar som ligger längs kanterna i det övre laget. Hur många bitar finns det sen kvar i asken?


    Vi har funderat på om han ska börja tidigare (född i januari) men samtidigt leker han och trivs med jämnåriga och är rätt liten så vi avvaktar med den frågan. Hur som helst vill jag rekommendera frågorna i Kängurutävlingen (ncm.gu.se/kangaru) som är roliga övningsuppgifter, en del är ganska lätta, andra svåra även för vuxna. Det finns många tidigare år att öva på. Jag är egentligen lite emot appar men Dragon Box och King of math (junior) tycker jag är bra.
  • Kodia

    Jag tror att det är bra att sikta lite bredvid den vanliga matematikundervisningen.
    För att det ska gå smidigt kan ni förbereda ett häfte som han kan ta med till skolan.
    Förslag på vad som kan vara med:
    Kängurumatten (superbra uppgifter för duktiga barn som är lite kluriga och uthålliga)
    sudoku
    kakuro
    "rituppgifter" som tex att konstruera mandalas, rangoli osv (bra rangoli-mallar finns på lektion.se om ni blir medlemmar)

  • Themis
    Embla skrev 2014-05-10 20:29:33 följande:
     Även om det går fortare för honom att räkna i huvudet, så är det oerhört viktigt att man lär sig redovisa talen i matten, speciellt på högre nivå. Sonen kanske tycker det är dötrist, men jag tror att man i det läget som förälder och lärare ändå ska försöka förklara att man faktskt måste redovisa.

    Mina barn är också duktiga på matte och räknar lättare/fortare i huvudet än skriver ned det (deras far är trots allt matematiker), och just det här med redovisningen är något vi fått inpränta hos dem.

    Dagens skola är överlag dålig på att fånga upp barn som inte är "normala", oavsett om de har ovanligt svårt eller ovanligt lätt för sig. Tyvärr brukar de som har svårt för sig vara de som hamnar i fokus, och de som har det lätt får sitta och göra meningslösa saker som att skriva upp alla tal mellan ett och tusen i väntan på kamraterna...Pedagogiken verkar bygga på att undervisa en homogen grupp, eller om det kanske är resurserna som inte räcker till. Enligt lag har alla barn rätt till det stöd de behöver, men vår erfarenhet är att det är klent med sådant i praktiken. Svenska skolsystemet med tillhörande politik fungerar inte något vidare, tyvärr.
    Jo men han kan ju redovisa. Men vad är syftet med att göra 28 (ja, så var det denna vecka) likadana för enkla tal? Idealt sett borde man få göra kanske 5-6 såna uppställningar och sedan få gå över till uppgifter som lär en någonting.

    Det fick vi t.o.m på min tid , om man visade att man kunde så strök läraren en del av uppgifterna som var för repetition och nötande.

    Vi lär honom saker själva istället just nu, det verkar enklare än att slåss med skolan.
    Om bara de fåglar sjöng som sjunger bäst, hade skogen varit väldigt tyst.
  • Themis

    Tack för webbtipsen, ska kolla dem!


    Om bara de fåglar sjöng som sjunger bäst, hade skogen varit väldigt tyst.
  • Embla
    Themis skrev 2014-05-11 09:44:16 följande:
    Jo men han kan ju redovisa. Men vad är syftet med att göra 28 (ja, så var det denna vecka) likadana för enkla tal? Idealt sett borde man få göra kanske 5-6 såna uppställningar och sedan få gå över till uppgifter som lär en någonting.

    Det fick vi t.o.m på min tid , om man visade att man kunde så strök läraren en del av uppgifterna som var för repetition och nötande.

    Vi lär honom saker själva istället just nu, det verkar enklare än att slåss med skolan.
    Gör eleven ett antal för att visa att han kan tycker jag också att eleven sedan ska få gå vidare. Så länge eleven redovisar ordentligt på proven (oavsett antal uppgifter) borde det inte vara något problem att göra så.
  • Sinik

    Tack för alla svar! Har laddat ner appen mattekungen och sonen gjorde klart samtliga uppgifter på en eftermiddag han blev dock besviken över att han inte blev kung utan bara trollkarl. Ska också kolla in kängurumatte.

    Jag skulle önska att skolan ville ge honom uppgifter som är mer "kluringar" istället för att bara låta honom räkna på i böcker som eg är för lätta. Tror att det skulle vara roligare och mer utvecklande för honom.

    Söker gärna fler erfarenheter eller tips!

  • Kodia
    Sinik skrev 2014-05-12 20:48:26 följande:
    Tack för alla svar! Har laddat ner appen mattekungen och sonen gjorde klart samtliga uppgifter på en eftermiddag smile1.gif han blev dock besviken över att han inte blev kung utan bara trollkarl. Ska också kolla in kängurumatte.

    Jag skulle önska att skolan ville ge honom uppgifter som är mer "kluringar" istället för att bara låta honom räkna på i böcker som eg är för lätta. Tror att det skulle vara roligare och mer utvecklande för honom.

    Söker gärna fler erfarenheter eller tips!
    Kängurumatten består just av lite kluriga uppgifter! Printa ut några tidigare prov och skicka med till skolan imorgon! (och maila/ring läraren för att informera)
  • smartabarn

    Jag har haft tur med ena barnet och otur med andra. Samma skola men olika lärare. Hur mycket matten anpassas beror till stor del på lärarens vilja-och förståelse kanske. Matte har en stämpel av att vara tråkig och många lärare kan nog ha svårt att förstå att vissa elever VERKLIGEN kan tycka att matte, även för jämnåriga svår matte, är kul och lätt. Som förälder har jag ofta mer eller mindre uttalat känt mig anklagad för att tvinga barnen att lära sig matte och att det kan vara skadligt för dem.

    Jag berättade för läraren att min 9-åring läser bra. Han läser Harry Potter. Fick svaret att vem som helst kan koda sig igenom en svår bok men det betyder inte att han förstår vad han läser. Men allvarligt talat, om han inte hade förstått vad han läste, hade han då kommit till fjärde boken utan att ha tröttnat? Det är ju inte direkt tunna böcker.

  • strojes

    nomp.se är en bra mattesida, finns även som app till mobil/platta.

    Gå till biblioteket och titta efter matteböcker.
    Läsa matte med en eller flera årskurser över sin egen.

  • Rektorn

    Eleverna har rätt enligt skollagen att få matte och andra ämnen på sin nivå om det är bekräftat att eleven ligger på en högre kunskapsnivå.
    Det finns vissa lärare som är bättre på det än andra och likaså skolor. Det finns skolor som har redan hittat konceptet för hur de ska jobba med särbegåvade barn & ambitiösa barn.

    Lycka till!

  • lövet2

    Min son fick inte fortsätta i 2:ans mattebok. I stället fick han öva ganska mycket praktisk matte; alltså lämna klassrummet för att mäta saker och räkna ut allt möjligt. Förutom det fick han köra med Sudoku och en del mattespel på datorn. Cheops pyramid gillade han särskilt mycket.
    På hans egen begäran fick han också genom hela lågstadiet lägga en del tid på att hjälpa kompisarna med matten när de inte kunde. Han gillade att lära ut, så det var OK från vår sida.

    Hans jämnårige kusin (japp, det där med matte går visst i släkten!) hade däremot problem i sin skola. Han bor i en helt annan kommun och fick ingen stimulans alls. Det slutade med att hans föräldrar flyttade över honom i privatskola.

Svar på tråden Ni som har mattebegåvade ettgluttare, hur anpassas undervisningen?