BF Januari 2015

Smyger och tjuvtittar lite på er.
Har inte testat positivt än, men om jag inte skulle vara gravid nu så kommer jag aldrig mer lite på min kropp

För inte kan väl min hjärna vara så elak att ge mig detta helvetes illamående och sen inte vara gravid? Illamåendet har kommit smygande sen slutet på förra veckan men nu har det blivit en konstant känsla som inte vill släppa.
Övriga symptom är ömma bröst, molvärk som strålar, humörsvängningar, trött trött trött

Känner ni igen er?

Jag har tre barn sen tidigare och illamåendet är ju deras gemensamma faktor. Tyvärr för mig så har det blivit värre och värre för varje graviditet. Med första var jag illamående till v 15 (flicka) med andra till v. 24 (pojk) och med sista till förlossning, fick ligga inne i omgångar med dropp för kunde inte behålla något (flicka). Detta illamående är ju inte som vanliga illamåenden det är väl därför som jag är 99% säker, har aldrig mått såhär utan att det varit graviditet.

Har inte tänkt testa förrän till helgen, har BIM imorgon

Tack för tummhållning!!

Sådär nu är det svart på vitt med

Jag har testat positivt, visserligen mkt svagare + än jag själv trodde med å andra sidan har jag BIM idag och när jag väntade min första fick jag inte plus förrän BIM +10. Så jag är väl en låghormonare. Men jag minns inte att jag varit såhär nojjig med mina andra barn.. hahha

Nåja nu är jag gravid och ska njuta mellan illamåendet :)

Är 38 väntar min 4:e har en 15,12,8 åring så det blir litet glapp. Min sambo har en dotter 13 sen tidigare men det blir vårt första gemensamma. Vi velade länge om vi skulle eller inte och chansade lite tånkte ge det till sommaren om det itne tagit sig så hade vi skippat det, men denna lille ville verkligen komma till oss. Kom på 2:a men egentiligen på första riktiga försöket Tog bort spiral 26 mars och hade ÄL den 22 mars så hade egentligen inte mkt till förhoppning den månaden. Men sen i april så körde vi på på riktigt och det tog sig direkt så nu blir bf 6/1 spännande att se hur denna graviditet blir då de tidigare var jättejobbiga med illamåendet men denna gång känner jag bara lite till och från och är glad så länge det inte blir värre.

När ringer ni MVC?

Har hamnat i konstigt moment 22. Ilamåendet hålls ju borta med mat men jag kan bara äta det jag är sugen på försäker jag äta ngt annat så äcklas jag. Idag satt jag här hungrig och ska värma till min mat korv med mos, men börjar äcklas av det så det går inte ner och då mår jag ju mer illa och till slut får jag trycka i mig lite brödkanter för det var det enda som jag kunde tänka mig att få i mig allt annat äcklade mig. Och nu börjar jag känna mig lite hungrig igen men kan inte komma på alls vad jag kan få i mig t o m brödkanterna äcklar mig Känner just nu bara sug på sallad med citronsaft ..mmmm längtar tills jag kommer hem

Men om du inte ringt MVC får du ändå tid till  VUL?

Skönt att höra att fler har detsåhär man känner ju sig skum. Igår fick sambon äta upp hela min mat då jag började äcklas av att ha lagat den och det enda jag kunde få ner var popcorn

Supertråkigt med era blödningar. Har själv varit med om ett mf. Även om det känns jobbigt så försökte jag tänka så här, om det är så att kroppen stöter ut det så var det ju något som var fel.  Det är ju därför kroppen har så många kontrollmekanismer och det gick inte att reparerar och då stötts det bort. Det känndes som lite tröst för mig i vart fall.
Ta hand om er

Fy sjutton vad dåligt av din mödravård! Du får tuffa till dig och kräva att dom ska hjälpa dig. Illamående är riktigt skit att ha även om man vet att det är helt normalt.

Jag har haft massor med illamående i mina tre tidigare graviditeter och fått massor med hjälp (jag har alltid varit motståndare till piller så här har dom tjatat till jag gett med mig). Men jag har fått seaband som någon tipsade om, avslappningsövningar och andingsövningar, akupunktur och slutligen då piller (lerigan) och sjukskrivning. Visserligen var jag inlagd med dropp till och från så det var svårt att ta sig till jobbet ändå :)

Denna gång så hanterar jag det ovanligt bra tycker jag själv, jag kräks kanske 2-3 ggr om dagen. Mitt trix är att bara äta precis det jag är sugen på och absolut inget annat då går det mycket bättre och jag får behålla det. Visserligen är det kanske inte det mest näringsrika eller godaste sakerna men å andra sidan om jag kräks upp allt får jag ändå inte i mig någon näring. Så jag lever på någon skorpa, vittbröd är en höjdare för mig och ris och stekta ägg, sallad med massa citron och tomat sallad med basilika och morötter bara vatten dricka men hitta ngn ingefärsdryck med massa växt extrakt som smakar sååå gott med den åker ner lätt.

Men usch vad jobbigt. Och väldigt skumt, men du måste ju varit gravid och antagligen haft ett mf (även om du inte hade jätteblödningar) Eller vad trodde dom?

Beklagar verkligen med pojkvännen med. Skickar cyberkram och hoppas du har någon hos dig som kan stötta dig

Ingen mår bra av att gå runt och oroa sig, så snälla för din och din lilla knodd i magen släpp det och njut. Även om dom ser vad som helst just nu så finns det inget man kan göra. Jag får också massa orostankar men sen påminner jag mig om just det så länge jag inte blöder eller något motsäger min graviditet så MÅSTE jag njuta för att oroa sig bygger bara upp det mer.
Njut istället av att du slipper illamående och jätteömma bröst. Njut av att få sova och inte springa på toalett dom har ju tittat och sett att än ser det bra ut så njut av det.Leta inte efter information som inte gör nytta för dig.
Går du runt och ororar dig så spänner du dig även omedvetet och det orsakar ju smärta i sig, så njut slappna av tänk att just nu i denna sekund så är du i vart fall gravid allt annat vet du inget om och ingen annan heller