Fortsättningstråd för oss med BF i April 2014 med första barnet

Har du något gott vegetariskt recept? Om du lagar eget ibland alltså :)

Jag kör både hemlagat och burkmat, men det blir ofta att man kör i samma hjulspår och inte tänker utanför lådan ;)

Tack för tipsen! Ska prova några :D Ingefära kommer dock aldrig innanför dörren här, haha. Bland det vidrigaste jag vet ;D Jag är av åsikten att Saga ska få smaka det mesta, även sånt jag inte gillar, men jag tål inte ens lukten av ingefära så det får hon smaka på bortaplan ;)

Saga älskar persilja, det har jag på det mesta jag lagar. Även burkmaten. För ärligt talat tycker jag att alla burkar smakar likadant, även om det är olika rätter.

Jag lagar inte så mycket barnmat längre, Saga äter ofta det vi äter. Mosat såklart om det är jättestora bitar. Men hon är galen i min barnlasage.

Koka krossade tomater, nån typ av vegetarisk färs alt tofu, persilja och lite olja. Mixa sedan med överkokta makaroner till önskad konsistens. Ungen höll på att äta ihjäl sig ;)

Vi äter till 98% vegetariskt här hemma. Vi äter fisk ibland, jag och Saga. Rött kött och kyckling har jag inga problem att hålla mig ifrån (slutade äta kött för djurens skull inte för att jag tycker det är äckligt, så i början hade jag svårt) men fisk är det jag saknat mest så det slinker (tyvärr) ner ibland.

Alla historier har ett slut och nu verkar det som att vårat är här. Efter 5 år tillsammans så funkar det inte längre. Det började för strax över ett år sedan när sambon blev utbränd. En månad innan dottern föddes. Inte det lägligaste men det kan man ju inte hjälpa. Sedan dess har vi försökt komma på fötter men allt han gör irriterar mig, och tvärtom. Jag mår dåligt av att han mår dåligt, och han mår ännu sämre för att jag mår dåligt. Moment 22 lixom. Han behöver saker i sitt liv (scheman för när exakt han ska umgås med dottern etc) som jag inte klarar av att ha. Han har ingen chans att bli frisk så länge vi är tillsammans, och nu verkar han ha insett det själv. Jag har tänkt på detta länge men det som har hindrat mig är Saga. Jag har inte stannat för hennes skull, utan för min. Att bara få ha henne varannan veckan sliter mitt hjärta itu. Men hon mår inte bra av två föräldrar som bara bråkar. Jag tror tyvärr inte att kärleken övervinner allt.

Och eftersom jag inte har jobb och mammadagarna är slut så måste jag ringa Soc på måndag, få hjälp med lägenhet och pengar. Inget jag vill göra såklart men jag har inget val tills dess att jag kommit på fötter.

Ni är de enda som vet, kände att jag var tvungen att skriva av mig och få ur mig lite.

Ni är så fantastiska och underbara <3

Idag känns allt 1000 gånger bättre. Så fort vi kom överens om att vi skulle gå isär så slutade vi bråka. Vi har pratat som vuxna mogna människor. Kommit överens om vem som ska ha vad etc. Även hur vi ska göra med hunden. Hon kommer va hos mig samma vecka som jag har Saga, och likadant för Henrik. Det känns faktiskt jättebra och jag är inte särskilt ledsen. Såklart är det sorgligt för vi har ändå varit tillsammans i 5 år,sedan jag var 19, men vi båda mår redan bättre och tanken på att få må helt bra igen slår det mesta. Vi kommer överens jättebra och jag kommer tom fortsätta fira jul med hans familj.

Svärmor kom hit förut och hon sa att hon ser mig som sin dotter och vill fortsätta ses och det gör jag så gärna. Jag har världens bästa svärmor! Sa även att hon såklart får låna Saga när hon vill även på mina veckor.

Det kommer bli jättebra det här :D

Vet inte om det va mig eller peegasus det va meningen att du skulle skriva till men jag kände att det stämde in på mig. "Skönt" att höra att man inte är ensam om att känna så som jag gör,även om jag självklart inte önskar att nån annan ska ha det så med. Hoppas du förstår vad jag menar.

Jag skulle nog uppskatta nån att prata med också ibland

En parentes, helt från det ena till det andra... Vi har precis köpt en sulky, Emmaljunga Buddy S, som vi är toknöjda med än så länge. Men!! En undran... Ni som har erfarenhet av Emmaljunga; hur får man tag på tillbehör om dessa inte finns i affären? Vi vill köpa en sittdyna men Babyproffsen i Visby är inte jordens mest välsorterade butik precis. Det verkar ju vara skitsvårt, nästan omöjligt, att beställa på nätet.. Nån som har nåt bra tips på hur man gör? Skickar en släkting till en återförsäljare i en storstad?

Då har vi varit och kollat på Noahs lillebror, 9/10 är bf (kör nog vidare med min egna räkning på 10/10) <3

Vilgot ska få en frisk liten lillasyster :D <3

Vad tråkigt att läsa att det är många som upplever sina förhållanden dåliga men det är nu som allt sätts på prov. Här är det upp och ner lite som vanligt med lite dalgångar men vi jobbar på att kommunicera med varandra så att vi förstår varför vi är sura på varandra. Men ibland så känner jag att det är mindre jobb att vara själv med hund och barn än när sambon är hemma..

Jaa men det kändes lite så, inte just symtommässigt för min del även om jag mått hyfsat samma, utan ser mig verkligen som en pojkmamma nu ju ;)

Joo men tror också de kommer få extra stor glädje av varandra som samkönade, förstår hur du menar!

Såå svårt med namn, var det ju redan med Noah tycker jag.. Min sambo gillar namn som Conrad och typ Adolf....

Är det ngn här inne vars barn är supermammigt? Evelyn är helt hopplös nu :( Jag kan inte lämna rummet ens när hennes pappa är där, nattningarna är hel jobbiga hon skriker bara hon set sängen! På nätterna när hon vaknar får jag lägga mig på en madrass på golvet i hennes rum (hon hatar sova mellan oss så samsovning går inte) Imorgon börjar jag jobba och har sådan ångest! Jag jobbar jour vilket gör att jag går på imorgon kl 12 och jobbar till söndag morgon kl 10 och måste sova på sjukhuset då vi har jour beredskap på natten. Total ångest men nu är min föräldraledighet över och mannen tar vid!