Lärare, vad tycker ni om att elever är lediga utanför loven?

Eller så säger de inte allt de tänker till dig. 

Jag säger inte allt jag tänker till mina elevers föräldrar. De har rätt att ansöka om ledigt och MITT extra arbete ska inte ligga till grund för bedömningen om barnet får ledigt, utan BARNETS studiesituation.

Att som lärare berätta allt för föräldrar är rent av oprofessionellt skulle jag säga. Ungefär som att vårdpersonal skulle berätta hur mycket merjobb de får av att folk röker varje gång de har en rökare som patient. Vissa saker säger man bara inte. 

Men det gör alla vi här som säger att det ÄR ett problem i många fall?

Eller är vi bara stelbenta och icke-lösningsinriktade kanske..?

Eller kanske har vi insett att vi har OLIKA elever med OLIKA behov, att det fungerar bra att vara borta för en del och sämre för andra?

Och kanske jobbar vi också enligt kursplaner och läroplanen, med OLIKA arbetsformer och uppgifter som inte så enkelt låter sig packas med i en resväska. En undervisning som baserar sig på ett läromedel kan man skicka med på en semester, t.ex. "räkna s. 35 - 46 och läs kapitel 4 i historia". Men diskussioner, grupparbeten. laborationer, fältstudier och annat GÅR INTE att ta igen på samma sätt. Och jag som lärare är SKYLDIG att se till att alla elever når målen. Och då blir de svårt om de är borta och missar moment som inte riktigt går att läsa ikapp. 

Jag är inte helt emot ledigheter, för mig kan elever gott få ledigt i mindre omfattning. Men jag är oerhört trött på att bli sedd som stelbent och oflexibel när jag försöker bedriva en vettig undervisning med god kvalité och motarbetas av föräldrar som anser att deras barn inte missar ett jota om de är borta tre veckor eller tror att de kan ta igen allt genom att läsa i en lärobok en kvart vid poolen. Ta gärna ledigt, men inse att barnen mycket väl kan missa ett och annat och bli inte upprörd om semesterveckornas missade undervisning skulle resultera i ett lägre betyg eller omdömet "når ej målen" om något bedömningsgrundande missats. 

Precis när du vill på ditt arbete?

Grattis, det kan inte jag. 

Eller så är det ingen mänsklig rättighet att åka till Thailand varje år.

Finns oerhört många sammanboende föräldrar som inte har råd att resa utomlands och många både sammanboende och ensamstående som väljer att semestra billigare inom Sverige eller kanske i Finland eller Danmark. 

De flesta barn åker INTE utomlands på höstlovet. De flesta barn åker INTE utomlands någon annan höstvecka heller, ändå vekar många betrakta den där solveckan som någon slags miniminivå när det gäller skälig levnadsstandard...

Vill man prompt utomlands kanske man får åka vart tredje år istället för varje. Vart tredje år är ändå betydligt oftare än många barn i både kärnfamiljer och andra typer av familjer. Eller så åker man till andra ställen än de hetaste inne-ställena. Medelhavet första sommarlovsveckan i juni är inte högsäsong och hyfsat prisvärt, åtminstone knappast dyrare än Kap Verde veckan efter höstlovet. 

Det tillåts vara det, ca 12-14 veckor om året. Det är just allt resande UTANFÖR loven som skapar problem, inte vad eleverna gör sina lovveckor. 

Forskningen du hänvisar till kan väl knappast handlat om resande på skoltid, utan resande generellt?

Ja? Och för en del elever i en del situationer blir det svårt när de är borta, och då behövs regler. Och för att hjälpa de mest utsatta eleverna är regeln i många skolor/kommuner åt det strängare hållet. Att ni får ledigt handlar inte om "flexibla lärare" utan om rektorers och kommunchefers inställning till frånvaro och elevers rätt till undervisning. 

Vad jag som lärare får bestämma är reglerat över mitt huvud. På en skola var det ledighet i max fem dagar på ett läsår och på en annan skola upp till tio dagar. Jag FÅR inte bevilja över det, oavsett vad jag vill, utan måste då skicka ärendet vidare. Det gör stor skillnad - familjen som i september ansöker om ledigt EN måndag för att kunna stanna längre på sommarstället en helg och ta upp båten har ofta glömt den enda lilla dagen när de vill ha en veckas ledigt i mars. Väldigt många ber om bara en enstaka dag och det är oftast helt okej, men då finns bara fyra dagar kvar som LÄRAREN får tycka till om. 

Jag blir bara så trött när avslag på frånvaro smulas ner till att läraren är oflexibel och saknar förståelse för andra. Vi följer de regler vi måste följa, helt enkelt. Och vårt uppdrag är att fokusera på elevernas kunskapsutveckling. Väldigt få elever klarar att vara frånvarande i en vecka utan att hamna efter om de inte kompenserar på något vis och alldeles oavsett vad vissa verkar tro så TAR det tid att förbereda och följa upp hemarbete. När det är någon elev borta varje vecka blir det en hel del extrajobb för läraren, tid som försvinner från ordinarie undervisning. Många verkar ju tänka att undervisningen är så kass att det inte märks att man är borta, kan i så fall delvis bero på att föräldrar lastar så mycket extrajobb på lärarna som ska fixa allt från konflikter på Facebook till hemarbete åt lediga barn... 

Återigen - jag är inte helt emot ledigheter. Jag är bara emot bilden av läraren som en oflexibel gnällkärring som nekar ledighet på grund av ovilja och trångsynthet. 

Har jag sagt att ingen ska få ledigt? Tvärt om avslutade jag ju mitt inlägg med att skriva att jag inte är helt emot ledighet, Men eftersom några inte kan få måste man ha regler runt det hela, annars blir det väldigt godtyckligt och rättsosäkert sett ur perspektivet skolplikt. 

Ser man till barnets bästa kanske det är eleven med icke godkänt som behöver ledigheten bäst... den ungen kanske sliter som ett djur för att komma ifatt men har förutsättningar emot sig (kanske dåligt arbetsminne eller dyslexi) och skulle må väldigt gott av en rolig vecka för att väga upp timmar av extra träning som kamraterna slipper. Blir ju också tokigt om det bara ska vara resultat som avgör om man får ledigt - de som har turen att födas utan svårigheter i familjer där föräldrarna engagerar sig i barnets utbildning, de får dessutom resa när de behagar. Dyslektikern eller barnet med föräldrar som inte kan hjälpa till med skolarbete drabbas dubbelt då...

Ja, vi lärare tycker olika i frågan. Men det kan mycket väl bero på att vi har så olika elever och så olika yttre förutsättningar (tid, schema, resurser, material, IT-verktyg) att hantera den extra arbetsbördan. Jag har i alla fall ställt mig lite olika i frågan beroende på vilken skola (=vilka elever och vilka pedagogiska och ekonomiska förutsättningar) jag arbetat på. 

Ja, om man vill försämra svensk skola ännu mer.

Kommer larmrapport på larmrapport om att svenska elever lämnats för ensamma med läromedel, studier som visar att det behövs MER lärarledda (eller i alla fall lärarförberedda) arbetspass, fler smågruppsdiskussioner etc. Visst kan man vara borta någon gång, men ju fler som passar på att resa bara när det är lov desto lättare att organisera vettiga lektioner. Barnen lär sig nämligen inte av att VARA i skolan och de lär sig inte tillräckligt av att bara LÄSA i en bok. De måste vara aktiva, bearbeta materialet, göra med sina händer, samtala, undersöka, laborera. Lyssna på andra, se när andra gör, ställa frågor. 

En heltidsanställd lärare jobbar redan heltid. Precis som "alla andra". Men arbetstiden är något högre än för "alla andra" (beräknas på 45 h/vecka) och övertiden tas ut på en del av elevernas lov. För det är enda tiden det överhuvud taget går att ta ut tid, när eleverna inte är där. 

Redan NU vittnar de flesta lärare om att de INTE hinner med sitt arbete på sina 45 h/vecka, de flesta jobbar redan mer. Finns inte utrymme att dessutom jobba alla lov.

Ursäkta, men blir så vansinnigt trött på sådana här kommentarer. Tror folk på allvar att lärare inte jobbar heltid eftersom det finns lov? Att kommuner har råd att låta folk sitta och fika flera timmar om dagen och glatt betalar veckovisa extraledigheter utan att förvänta sig något tillbaka..?

Och beroende på ämne och arbetssätt, skulle jag säga. Är ju mycket enklare att läsa en skönlitterär bok i svenska på en resa än att dramatisera innehållet, så den som reser under "läsfasen" har lättare att göra motsvarande arbete än den som reser under bearbetningsfasen, t.ex. Det är lättare att läsa tre kapitel i historieboken på egen hand än att göra kemilaborationer med ämnen man knappt hittar som privatperson osv.