ömma bröst!

Vad kul! Grattis! Välkommen i tråden, berätta gärna om dig själv.

Jaså va de en sån.. Ja funderade typ att de va acire94 som bytt namn eftersom hon inte skrivit på länge. Tyckte väl att de va konstigt, men så va de ju nån som skrev för ett tag sen som ville vara med så funderade sen om de va hon. Hm konstig människa. Ja tror era plus kommer snart, känner de på mig!! När har du BIM?? :)

Min lilla syster berättade i förrgår att hon också är gravid nu, BF ca 15/3.. Lite sjukt ändå :) men dom har försökt i 7 månader sa hon. Vilket betyder att dom började försöka innan jag å min sambo började. Och ja tillslut gick det!! Vi kollar också på hus. Eller letar väl mer gård. Har hittat en nu men vi fårse, den e väldigt dyr och inte riktigt värd utropspriset tycker jag..

Enda dumma e att varken syrran eller hennes kille har jobb, så ja vet inte hur som tänker riktigt. Hon har ingen erfarenhet av något å de e ju svårt att få jobb sen när man har småbarn också.. Men hade han iaf haft jobb hade ja ändå tyckt att de varitbokej, men ja ver inte hur dom ska klara det :( men självklart är jag ju glad för hennes skull. Bara de att båda e så otroligt lata också, så de e väl där problemet ligger;) aja... Ja här i Vänersborg kostar renoverings objekten 1.3milj lixom. Och detta ska dom ha 3.1milj för. Så dyrt men sambon la ett bud på 2.8 idag. De ligger jäkligt bra mellan ridhus / ridskola och ridvägar. Samt lika nära till Thn och Vänersborg. så får väl hoppas ingen budar över :) men men.

Åh vad konstigt! Du kanske får den tidigare eller så är du gravid kanske :)

Vad tråkigt :( men du ska veta att jag hade fruktansvärd mensvärk i början på graviditeten. Jag tycker inte du ska börja med p piller igen, ni vill ju ha barn och dom säger ju att det kan ta upp till ett år innan det fungerar igen. Känner du att ni vill ta en paus så kan ni ju sluta försöka( tänka på det) ? En dag så kommer det gå. Jag vet många som försökt länge. Allt måste klaffa, och det kan ta tid. En kompis till mig är gravid nu i v21 och hon slutade med p piller för 2 årsen, och en dag blev hon gravid. Dom försökte inte men "blev det så blev det" ni är ju unga och har väl egentligen ingen anledning att ha panik, att bli gravid är ju ingen tävling.. Visst de kanske är lätt för mig att säga men jag tror att vi hade jätte tur. Jag tror det gick alldeles för fort för mig för ja satt å grät många gånger i början och undrade vad jag gett mig in på, det är ju ingen dans på rosor att vara gravid. Kroppen förändras så snabbt att man inte hänger med, mådde illa som tusan i början och sov så fort jag fick chansen, i vecka 9 började min foglossning och efter det har jag bara känt mig handikappad. Väger 8 kg mer än vad jag brukar och häromdagen ramlade jag 3 gånger när vi skulle bada från en båt för att jag blivit så jävla klumpig. Slog mig på 3 ställen och satt å lipa i en timma.. Hehe. Får undvika solen för att slippa massa pigment fläckar, vill ju bara sola och bada! Samt att jag fått svamp på brösten för att dom blivit så stora så dom hänger, de blir fuktigt av svett för att ingen BH Passar! Köpte en ny men den är för liten den med. Så deprimerande, inga kläder passar och jag fattar inte att min pojkvän fortfarande tänder på mig. Längtar som bara den tills jag får min bebis i famnen det är det enda som känns bra just nu. Så ingen stress!! (Nu fick jag klagat av mig också ursäkta) ;)

Förresten tror jag att många som är gravida håller masken och klagar inte, utan allt ska verka så underbart och lyckligt. Det har jag insett nu börja själv får igenom set. Man vågar inte klaga för man ska vara så lycklig att allt gick. Det var nog därför jag fick en chock ty "shit! Är det såhär det är" för ingen hade sagt något till mig att det verkligen tär på kroppen. Men nu vet ni iaf och kan vara förberedda ;)