Sex och dravel tråden, hämningslöst!
Förstärkt frukost ute med dottern sååå skönt väder.
Förstärkt frukost ute med dottern sååå skönt väder.
Vilken tur ni har , vi har moln och duggregn.. Ha en fin dag EH !
Alltså insikten har jag väl innerst inne.
Jag bara väljer att stå över den ibland. Men det beror ju på att jag är som jag är, med min historik och mitt sätt att tänka när det gäller, sex, relationer, känslor osv.
Naturligtvis vill jag ha helheten och absolut skulle jag vilja ha en sån där helt vanlig jävla relation med en hyvens man, vara kär och galen och älska, kramas, prata, sova ihop, ha sex, skratta, tjafsa, kramas igen enas, vara oeniga men kunna enas om att japp vi tycker olika och det är okej. Jag vill ha ALLT, hela jävla skiten. Men hur man får det vet jag inte och jag har inte lyckats hitta någon som får mig att känna att jag faktiskt vill blotta mig och vara själsligt naken, någon som får mig att känna att jag absolut kan lita på denna människan fullt ut. Innan jag stöter på en sådan människa så kan jag inte riktigt se att det är rättvist mot någon alls att försöka ha en relation.
Kanske är det så att jag själv är feg och inte ger någon chansen, det kan absolut vara så. För i sista änden är jag ju livrädd för just det där. Alla kan inte vara modiga på alla plan. Har ingen lust alls att bli sårad, trampad på igen.
Är så van vid att andra ser mig som konstig som varit singel så länge, jag får höra det ibland och jag försöker förklara hur jag tänker och känner, men ändå verkar många tycka att det är konstigt och anse att det där med att leva i tvåsamhet är det viktigaste och att man är konstig. För när jag ser runt på min omgivning så är majoriteten av de i min ålder i relationer, gifta/ sambos, det verkar vara något man SKALL vara i min ålder, som en oskriven lag på vad som är rätt och riktigt. Och de som inte har det så har redan haft det och gått isär. Jag har aldrig haft det, det har funnits så mycket annat jag behövt jobba med och få ordning på, saker som jag varit tvungen att slåss och bråka med och mina år som singel har gjort mig så gott och utvecklat mig som människa och fått mig att växa på ett sätt jag själv aldrig hade trott. Kanske är jag inte menad att leva i tvåsamhet på samma vis eller så är jag det men inte mött min andra halva ännu. Jag blir lika glad om jag möter den där andra halvan nästa vecka som jag blir om jag möter den när jag fyllt 50,60 osv. Det hade absolut varit trevligt att ha ALLT igen. Men jag kan inte leva enbart för det där, livet är så mycket mer och större och jag älskar att leva, känna solen i ansiktet, skratta och le. Så för mig är det inte den ultimata bekräftelsen på att jag lever, duger och är viktig, för det gör jag oavsett om jag är singel eller inte.
Förr brukade jag säga att jag inte är bygd för kärlek, att jag inte förtjänar att bli älskad osv. Det är fel, för det är och förtjänar jag absolut. Men jag kan ju inte gärna tvinga någon att älska mig och jag kan inte låtsas vara något annat än den jag är heller. Då är ju en relation bygd på helt fel grunder iaf. Och eftersom jag har den där tanken att jag inte vill belasta någon annan med mig själv så kanske den delen skickar budskap till andra som jag inte förstår eller som de tolkar på annat sätt, inte vet jag.
Fast jag tänker att man kan ha själslig kontakt med någon utan att vara kär i denne.. ..och som man dessutom då kan knulla med.
Tror du? Jag har verkligen ändrat uppfattning om flera ..
Får sluta med mina förutfattade meningar...
Snabb fråga... En stor arbetsplats utan kollektivavtal, har det någon betydelse för pensionsavsättning? Är inte insatt i de frågorna öht.
Septemberkvällar kan som ikväll vara den skönaste väderlek som finns eller hur?
Läste just i en annan tråd helt nära att det numera utkommit en ny sorts dildo som heter Rabbin undrar lite över utformningen på den Föreställer mig den med hatt och skägg, men kan inte riktigt få en bild av den. Någon som testat?
Ah, en yarmulke med autosensor, coolt, mer än de flesta män verkar ha.
"Gick det för dig nu?" "Kom du verkligen?" Nej, lille vän jag har en släng av epilepsi i fittan, som endast yttrar sig i intima situationer och att jag ser ut som Pluto i huvudet vid de tillfällena är bara just en ren tillfällighet...
Hur mycket borde jag skämmas när jag säger att jag gick upp för 10 min sen?