Vad man inte fick veta innan

Jag grät, dygnet runt i en månad. Amningen strulade och kärleken till bebisen kom inte förrän långt senare. Det var en överallt skuggande oro och beskyddarinstinkt som fanns där istället. Jag grät för att hon nog kände sig ensam när hon sov gott i spjälsängen men jag kunde samtidigt bokstavligen inte sova över huvud taget bredvid henne. Så det var inte så rosenskimrande i början...