gillar inte att amma:(

Du får nog helt enkelt tänka efter. Tycker du ändå att det är viktigt med amning och har viljan att fortsätta lite till så kämpa på, om inte sluta. Det är okej det med.
Nu skriver du inte hur gammal man är, men att det är söligt är vanligt de första månaderna. För mig lugnade det sig kring sex månader och jag kunde till och med gå utan BH och så.
Är det själva amningssituationen du tycker är jobbig, men vill fortfarande ge bröstmjölk kan du ju prova att pumpa, ge på flaska och mata i annan ställning än amningsposition.

Det där med att du tror att han ser dig som enbart mat sitter nog i ditt huvud. De flesta ungar är väldigt fixerade vid amning och bröst, du är ju hans mamma lika mycket för det  och blir det varken mer eller mindre beroende på hur du matar honom :)

Sen är det så att vissa barn gärna tuttar för tuttandes skull, för att få närhet, för att det är mysigt, för att det är lugnande. Och vissa barn(som min) vill bara tutta för matens skull. Mysa kan man ju göra på tusen olika sett.

Men du är ju både mamma och mat. Upplever du dig som "mat" när du ammar, så kommer du sannolikt att uppleva dig som "flaskhållare" om du byter till ersättning eftersom han kommer att vara lika "matfixerad" oavsett. Spädbarn är "besatta" av mat och närhet, eftersom det är vad de behöver för att överleva.

Hur gammal är din son?
Det är söligt i början. Brösten läcker, det sprutar om bebisen släpper taget och det kräks i tid och otid. Men jag upplevde att det där blev mycket, mycket bättre efter ca 2 månader. Då blev amningarna den där mysiga stunden utan spill och kladd och jag hade lärt mig att tyda sonens signaler, vilket gjorde mig tryggare.

Hej! Hur gammal är din lilla? När man helammar så är det väldigt mycket amning första tiden och det är lätt lite söligt. Ibland kan man ha lite märkliga föreställningar om vad amning är och hur det ska vara. Lätt att se på filmer om ammande mammor i gungstolar med sovande barn....typ . Jag har ammat tre barn rätt länge. För mig är inte amningsstunderna det ultimata mysstunderna. Yngsta är 8 månader nu och han far runt och fäktar och rullar och drar, några rofyllda amningsstunder är ett minne blott - men samtidigt så är det också så tydligt hur mysigt han tycker att det är. Trygghet, värme, närhet och mamma . Sedan är det ju också så att om din bebis inte är så gammal så har de ju inte så många behov. De behöver mat.....mycket mat ofta. De behöver trygghet och kissa och bajsa. Oavsett om man ammar eller om man flaskmatar så kommer mamma och pappa att huvudsakligen vara symbol för just mat och trygghet. Sedan är det lättare som mamma att känna sig som en mjölkautomat så klart när man ammar. Ditt resonemang kring "mammaskapet" känns lite skevt, sedan hur du vill göra med just amningen är en helt annan sak och något bara du, bebis och pappan kan ta ställning till. Dessutom har du ju den praktiska aspekten. Ingen disk, inga förstoppade magar. Urjobbigt att börja med vanlig mat efter helamning tycker jag...kladdigt och man måste ha med sig, värma, diska .

Hej och tack för trevliga svar som inte var "dömande" . Sonen är 2månader och tre veckor. Upplever att amningen fungerade bättre när han var precis nyfödd, då ville han snutta lite och bara mysa. De var så klart söligare med då, men jag kände att jag kunde trösta och finnas där.

Anledningen till frågan är att han haft flertalet dagar då han skriker så han tar i från tårna och jag upplever det värre då jag tar upp han (som om han tror att jag ska mata honom fast han inte är hungrig). Igår skrek han ända till kl 14:00 och var inte speciellt glad efter det heller. Han åt inte mellan 8:30 till 14. Skrek intensivt 4h nonstop. Detta är ju normalt för en bebis kanske, men han har innan varit så lätt att trösta, tagit napp och lugnat sig på bara minuter.. Jag känner mig lite otillräcklig.. Och överallt står det att det ska vara lugnande att bara få ligga vid bröstet, men de blir bara värre..

Här är en till som avskyr amningen. Men jag ser fördelarna. Det ger tröst åt orolig bebis, man slipper göra iordning maten och koka flaskor mm. Dessutom är mjölken det bästa för barnet med antikroppar och perfekt sammansatt näring. Jag ammade min dotter 6 månader och planerar samma med sonen. Jag tycker amningen är jobbig eftersom det alltid hänger på mig att göra bebisen nöjd, jag måste vakna på nätterna. Dessutom har man aldrig kroppen ifred. Man måste tänka på vad man äter och dricker. Man får tänka på att ta på amningsvänliga kläder. Det rinner mjölk och man känner sig ständigt lite sunkig. Som tur är går 6 månader fort och det är verkligen en befrielse att börja med mat och välling. Skulle inte vilja vara utan amningen då den räddar många kvällar när Lillen är orolig. Man köper sig lite lugn och ro med bröstet.

Min kille är 3 månader precis nu. Jag har uteslutit choklad, bönor, lök, starka kryddor, apelsiner/juice, äpple,päron och broccoli. Dessa saker har gett min lille ont i magen.