Fler som gör hormonbehangling för att få ägglossning, utan IVF?

Och jag känner igen mig i det du säger! Min son föddes sex veckor tidigt och enda från att han var nyfödd har jag känt mig så "lurad". Jag fick inte de där sista veckorna när man är som störst. Och jag kom aldrig till den där känslan att "nu får han ta och komma UT!". Jag var inte alls redo och det tog mig ett år att knyta an till honom ordentligt. I flera månader efter förlossningen saknade jag bara magen och att vara gravid, trots att jag hade en liten bebis. Det var inte kul alls. :( Så jag förstår verkligen hur det känns. Jag drömmer också om sparkarna och ultraljuden och förhoppningsvis de där sista veckorna av graviditeten. :)

Men jag tror nog det kommer hända för oss! Tålamod!

Ja, det där är verkligen jobbigt! Andra planerar typ studier, semesterresor etc. efter när de tänkt skaffa nästa barn. För mig låter det helt befängt, men vissa har det ju faktiskt så. Helt sjukt. Och orättvist.

Igår fick jag en flytning som var så lik en ÄL-flytning som man kan komma. Upptäckte den när jag hade kissat, och den hängde ner 15-20 cm och "bildade broar" mellan fingrarna precis som det brukar beskrivas. Men inte sjutton kan jag ha haft ägglossning nu? Det var ju tre veckor sedan UL:et som visade att jag hade en äggblåsa på 10 mm. :S Sexade i alla fall, för säkerhets skull. :p

Nu verkar det som att jag fått en svampinfektion. Blä! Läste dessutom att man kan få flytningar då som liknar ÄL-flytningar så det var nog bara på grund av det. Störigt! Men, men, nu är det inte så långt kvar tills jag ska börja knapra Provera. :)

attlangta01: Jag har frågat läkare om det här med insemination, och den jag pratade med tyckte inte att det var något vi skulle lägga pengar på. Är felet att kvinnan inte får egen ägglossning så ger inte insemination någon direkt större chans att lyckas utan då är det just ägglossningen man behöver åtgärda. Men å andra sidan, det lär ju inte skada. Och läkare kanske har delade meningar om det där, jag vet inte.

Angående hur många försök man får göra så tror jag inte det finns någon specifik regel kring hur många försök man får göra. Däremot kanske läkarna tycker tillslut att det är bättre att man går vidare till IVF, om de känner att det aldrig händer något. Arthur på Sophiahemmet sa till mig efter tredje stimuleringen att han tyckte jag skulle kolla upp var i IVF-listan jag stod, för vi hade ju gjort flera försök nu (men inte tyckte jag att tre var särskilt mycket). Sen kom kallelesen till IVF ett par veckor senare så det löste sig självt. :P Men fråga på kliniken nästa gång du är där, om de har någon gräns just där, så att du vet. Det är mitt tips. 

Jag har gjort ultraljud på äggledarna (dvs. "spolning) och jag var jätteorolig innan men det var verkligen inte så farligt. Sköt upp det i flera år faktiskt och fick till och med göra IVF utan att ha gjort spolning innan, vilket jag tycker nu var lite konstigt. Men i alla fall, själva undersökningen var ingen fara alls. Visst känns det typ som mensvärk men det har man ju överlevt ett antal gånger förut. :P Jag tycker du ska göra det, så att du vet säkert att det inte ligger något problem där. I mitt fall kunde de inte se några konstigheter alls och det är väldigt skönt att få höra det måste jag säga.

Grattis Nightrose! Intressant att det funkade med insemination för er trots att det "bara" var PCO som var problemet.

Jag hr haft ÄL-liknande flytningar hela dagen idag. Igen. Så det är nog bara kroppen som är hormonstinn och konstig. Låter ju lite orealistiskt att jag skulle få ÄL med en veckas mellanrum. ;) Men ska försöka sexa ikväll ändå, för säkerhets skull. :P

Nu känns det som att min mens är på gång. :( Världens sämsta timing! Skulle börja med Provera om fem dagar men det går ju inte om mensen kommer naturligt precis innan. Då får jag väl vänta en månad TILL innan vi kan dra igång med behandlingar igen. :(

Hur går det för er andra? Känner ni att ni kan njuta av sommaren? Jag har faktiskt kunnat släppa fertilitetskarusellen lite mer än väntat, så det är ju bra. :)

Jag trodde ju att jag skulle få mens tidigare i veckan, men än så länge har den inte kommit i alla fall. Jag börjar med Provera idag och hoppas på att mensen kommer lagom till att kliniken öppnar och sen är det bara att köra igång igen. Hade nästan fått för mig nu att jag var gravid (men tog neg. gravtest nyss). Så dum och hoppfull man är hela tiden alltså!

Och nu kom min mens. :( Nio dagar innan fettilitetskliniken öppnar. Hur extremt dålig timing kan kroppen ha? Så besviken nu. :(

Åh vad typiskt att det blev samma för dig! För mig tog det bara två Proveratabletter innan det satte igång. Men nog måste det väl ha varit på g av sig själv då, och för dig med? För mig har mensen i alla fall aldrig kommit förrän jag tagit alla tio tabletterna förut, det här är första gången jag inte hinner ta dem. Puckokropp. Jag tänker i alla fall KRÄVA att få sätta igång med Provera så att jag får en normallång cykel den här gången. Vet att allt har en tendens att dra ut på tiden för att man ska vänta och hålla på emellan behandlingarna och det känns så meningslöst.

Vi har börjat prata om att bara försöka med fertilitetsbehandlingar året ut nu. Känns som att det är saker som liksom ligger på is bara för att man hoppas att man ska få ett till barn. Jag vill t.ex. ha en till hund men vi har sagt att vi inte skaffar någon valp så länge det finns en chans att jag blir gravid, eftersom det blir lite väl mycket att ha "allt på en gång". Men vi vet ju inte ens om jag kommer bli gravid, och jag vill inte skjuta upp att starta min kennel längre än nödvändigt.

Har ni andra satt någon speciell tid/ett visst antal behandlingar, eller kör ni på tills ni lyckas? Vet ni om läkarna stoppar efter en viss tid/antal behandlingar eller FÅR man hålla på "hur länge som helst"?