Gravida 30+ som kämpat & längtat länge efter plus

Tjejer, när var det som ni hade era tysta veckor? Är de över? För sedan i lördags eftermiddag känner jag i stort sett ingenting. :-/

Jag kollade tillbaka och hade väl en vecka sist vid den här tiden som var tyst. Det är väl bara att avvakta och se. Häromdagen frågade svärmor mig om jag inte skulle gå ner i tid efter knyttet. Eh...nej. Jag behöver etablera mig på arbetsmarknaden igen efter skitjobb och lång tid som konsult på bänken. Fast det sa jag inte. Jag påpekade att det var min man som behöver gå ner i tid för att hinna träffa sina barn och omtanke om hennes lille plutt slår aldrig fel. I hennes värld finns 1,5 förälder. Mamman och bifiguren pappa. Gör min man middag en kväll anser hon att han förtjänar Nobelpriset, men gör jag det så är det normalt. Jag får "tack för maten" när vi bjuder och jag lagar. Han får stående ovationer. Tack och lov har min man klippt sin ände av navelsträngen och säger ifrån när hon går för långt. Och i det stora hela är hon trots allt en bra svärmor och fin farmor. Men ibland får hon mig att slita mitt hår.

Idag på lunchen har jag lämnat blodprover inför KUB-UL:et. Kändes rätt bra, men inte 17 är jag lugn inför undersökningen i dagsläget. På väg tillbaka till jobbet började bilen morra och klonka. Hoppas innerligt att det inte är ett dåligt tecken...och att jag lyckas ta mig hem idag!

Härligt Annecka! Och gravidhjärna måste väl vara ett bra tecken? Annars är jag själv illa ute... Man blir om inget annat lite orolig för om det går lika bra för en själv när någon av er andra ska iväg och kolla något Nästa tisdag är det dags för vårt KUB. Hur i hela friden ska man hålla ihop utan att bli galen mellan varven? Speciellt nu när graviditeten knappt känns. Jag övervägde en snabbis i morse till min BM för att tvinga till mig någon form av koll. Orolig nu och de nästkommande 20, 30, 50 åren

Dagens gravidskämt måste vara att Mamalicious säljer jumpsuits. Jag som behöver kissa med 1-1,5h mellanrum; menar de att jag skulle vara intresserad av att strippa minst 7 ggr under en arbetsdag?! Och i värsta fall i vägkanten om det kniper när man är på tur?

Får erkänna att jag köpte en innan jag blev gravid sist, men vågade aldrig ha den på utanför klädkammaren. Dessutom såg jag ut som ett mumintroll i den, så jag gav bort den. Det är kanske det som svider än, såhär 4 år senare.

Sitter på sjukhuset. Börjat blöda. Får se vad det innebär.

Knyttet inte bara levde runt därinne, utan passade även på att vinka. Tack och lov!

Jag tänkte inte på att fråga! Jag var bara så glad att se sprallisen

24 långa timmar tills vi eventuellt är lite klokare efter KUB:et.

Är det förresten långt kvar tills ni får svar nu, Anecka?

Blir det ett augustibarn då? Räknar jag rätt?

Så skönt att ha en läkare som vet vem man är! Och roligt att ha fått en personlig kontakt. Patienter som följs under så lång tid lämnar nog inte sin läkare oberörd och jag kan tänka mig att din tycker det är kul att höra hur allt går; att du inte bara är en som passerar och där läkaren inte kan veta om jobbet gjorde någon skillnad. Och så verkar du ju så fasligt trevlig, så det skadar säkert inte heller

Du verkar så lugn och trygg med allt kring graviditeten nu. Det smittar tack och lov lika bra som oro