Gammal artikel, men värd att uppmärksammas igen i denna tråds ämne:
Är inte detta ett ganska dumt påstående? Om jag har förstått saken rätt så står Sverige för ca 1,4 promille av värdens utsläpp och vår befolkning utgör ca 1,3 promille av jordens befolkning. Våra utsläpp är alltså något större än vad vår befolkning motiverar.
De flesta är eniga om att vi globalt sett använder för mycket av jordens resurser och att detta i längden inte är hållbart. Ska då Sverige inte göra några förbättringar bara för att vår befolkning bara utgör en liten del av jorden total befolkning och jordens totala utsläpp? Om alla jordens länder skulle resonera likadant så kommer inget land göra något för miljön och på sikt kommer det gå åt helvete.
Ja, precis så är det!
Jag börjar låta som en miljöpartist vilket jag faktiskt inte är 
Hatar är ett alldeles för starkt ord, men de har blivit ett vänsterparti och därför helt ointressant. Att de plötsligt stöder kommunalt veto mot friskolor är obegripligt och att de höjer bensinskatten utan att samtidigt förbättra kommunikationerna. Det är visst inte meningen att man ska bo i naturen, bara gilla den på avstånd.
Skolpengen (efter Alliansens förändringar av skollagen 2011) motsvaras av den totala kostnaden för den kommunala skolan dividerat med antal elever i den kommunala skolan. När en friskola etablerar sig i en kommun får den fristående skolan självklart samma ersättning (skolpeng) per elev som den kommunala skolan.
När antalet friskolor ökar i en kommun så minskar samtidigt elevantalet i de kommunala skolorna och ofta leder detta till att kostnaden per elev i den kommunala skolan (basen för beräkningen av skolpengen) ökar. Kommunen har då två val; antingen öka skolpengen (vilket i slutändan kan leda till behov av att öka skatten) eller att effektivisera (läs genomdriva besparingar) i den kommunala skolan. I princip alla kommuner väljer besparingar före skattehöjningar.
Vi har alltså ett system där etablering av en friskola kan leda till antingen skattehöjningar eller försämringar av den kommunala skolan utan att kommuninnevånarna kan påverka detta. Det tycker jag är fel. Det bästa hade varit att ändra grunderna för hur skolan ska finansieras men till dess tycker jag att kommunerna ska ha ett veto.
Jag vill också påpeka att alla friskolor inte är bra. Två av mina äldre barn har gått i friskola (under högstadiet). Den ena gick i en friskola som drivs av en friskolekoncern med vinstintresse och den andra i en friskola som drevs av en stiftelse utan vinstintresse.
Min erfarenhet är att den friskola som drevs med vinstintresse präglades av extremt låg lärartäthet, undermåliga läromedel samt glädjebetyg. Trots att mitt barn hade mycket höga ?betyg? så valde vi att byta tillbaka till den kommunala skolan efter något år (vilket ledde till kraftiga försämringar av betygen, men till högre kunskap).
Det barn som gick i den stiftelseägda friskolan fick emellertid en helt fantastisk skolgång. Här är erfarenheten av betygen tvärt om . Denna friskola var mycket restriktiv i betygsättningen vilket visade sig för mitt barn på gymnasiet där resultatet blev en remarkabel betygsökning.
Jag vill också påpeka att alla friskolor inte är bra. Två av mina äldre barn har gått i friskola (under högstadiet). Den ena gick i en friskola som drivs av en friskolekoncern med vinstintresse och den andra i en friskola som drevs av en stiftelse utan vinstintresse.
Min erfarenhet är att den friskola som drevs med vinstintresse präglades av extremt låg lärartäthet, undermåliga läromedel samt glädjebetyg. Trots att mitt barn hade mycket höga ?betyg? så valde vi att byta tillbaka till den kommunala skolan efter något år (vilket ledde till kraftiga försämringar av betygen, men till högre kunskap).
Det barn som gick i den stiftelseägda friskolan fick emellertid en helt fantastisk skolgång. Här är erfarenheten av betygen tvärt om . Denna friskola var mycket restriktiv i betygsättningen vilket visade sig för mitt barn på gymnasiet där resultatet blev en remarkabel betygsökning.