lelle75 skrev 2015-01-18 09:59:39 följande:
Tack Irma!
Den mesta oron har släppt och jag somnar bredvid henne. Men tyvärr vaknar hon allt för ofta av kraftig nästäppa vilket gör att jag måste ta upp henne upprätt, det är så illa att hon knappt kan andas och hon ligger och kvider, det är så hemskt att se. Jag sover i eget rum första passet ibland (oftast) men då vaknar jag lätt (inte inatt) och undrar om hon vaknar snart. Känner en ständig stress för att behöva vara tillgänglig med bröstet, även när jag äter så känner jag mig stressad över att hon ska vakna snart eller skrika om pappa har henne, så att jag inte hinner äta klart.
Kram
Så känner jag med. Men det blir bättre. Amningen har stressat mig enormt mycket. Men jag kämpar på. Jag har inte hjärta att sluta amma eftersom det fungerar alldeles för bra för det. Men jag har tänkt tanken MÅÅÅÅÅÅNGA gånger. Jag sover som en håsa, vaknar varje natt trots att Maja sover. Går på toa sen dricker jag lite och kollar på klockan och känner att det är inte lönt att jag somnar för hon vaknar snart. Inte konstigt att man sover för lite
Även jag söver Maja med bröstet. Det är det ända som fungerar, har provat amma sen lämna över till sambon. Men det går inte. Jag får återvända till sovrummet i stress och amma igen tills hon ätit klart pch somnat djupt inför natten innan jag kan lägga ner henne i nestet. Det blir alltid runt 22-23 tiden. Sen kan jag gå och duscha och borsta tänderna eller hänga tvätt innan jag går och lägger mig m.m. det verkar vara så när man ammar. Vilket jag nog kommer göra max i 6 månader. Eventuellt att man ammar kvällen/natten. Vissa dagar är skit jobbiga och vissa är lättare.
Kramar till dig