• Moolie

    Vi som äntligen är gravida efter IVF/ÄD 2014/2015

    Jenkis skrev 2014-09-10 12:20:31 följande:

    Visst fasen! Det har du rätt i

    Ibland har jag lust att slänga ut honom tillfälligt så att säga. Inte för evigt, utan för en stund. Skönt att han jobbar nu i alla fall. Förra veckan var han ju hemma och förkyld...


    Hahaha! ;) Du får säga åt honom att han får skaffa sig ett fritidsintresse som han illa kvickt måste lägga ner direkt efter förlossningen! ;) Hihi!!

    Jag försöker få min att göra lite saker här hemma.... Men det är lönlöst.... Jag får inte hantera tapetklister nu ju... Så han ska sätta en renoveringstapet på en fondvägg. Sen ska jag köpa målarfärgen "lady" som inte avger några farliga ångor och måla om vardagsrummet och matsalen. ;) så gör vi olika saker i alla fall.... Nu målar jag fönsterblecken! ;) Ja jisses! :P Allt för att inte vara ovanpå varandra! ;))
  • Moolie
    Danisen skrev 2014-09-10 15:34:12 följande:

    Idag har jag nog minsann haft mina första förvärkar, i förmiddags sen har det släppt helt... bara haft sammandragningar innan.


    Hur känner man skillnaden. :)
  • Moolie
    Danisen skrev 2014-09-10 15:56:16 följande:

    Sammandragningar gör inte ont, magen blir stenhård. Men det jag kände i förmiddags var som typ grov mensvärk och magen var stenhård och varade en stund sen kom det igen så höll det på i typ 30 min. Sen släppte det. Tror att det var förvärkar iaf. Jag vet inte hehe. Bebisen ligger nog fixerad med, känner tryck nere i bäckenet och liksom mellan benen. Men som sagt vad vet jag haha... men det känns lite annorlunda än innan. V.33 idag.


    Så spännande!! Jag har för mycket fläsk på min mage för att jag ska kunna känna något såhär tidigt. Men jag har gått ner 1,5 kg omedvetet sedan insättningen...! :) Får se det positivt! ;)
  • Moolie

    Min man vill dela lika på föräldraledigheten. Det vill inte jag. Men det vågar jag inte säga. Jag accepterar hans fritidsintresse. Men han umgås inte så mycket med sina barn nu som jag vill att han ska umgås med vårt barn sen.

    Som exempel, han sätter sig för att titta på tv med dem, somnar.

    Han sätter sig för att läsa med den äldsta, rättar henne när hon aldrig läst så bra som hon gör nu.

    Barnen ber honom titta på en teckning de målat eller ett pussel de lagt, då SUCKAR han tungt när han reser sig från spelstolen.

    Så, kommunikation där ja.... Men det har jag inte sagt till honom! ;) När vi bara får ett barn så får man ägna det mer tid och energi för att stimulera på samma sätt som syskon. Men så tycker ju inte han. Så om han är ensam med barnet så kommer där inte vara något skapande, klättrande, vara i skogen, åka till simhallen eller gå på öppna förskolan.

    Så, jag känner att barnet kommer gå miste om saker. Men det kan jag inte säga...

  • Moolie
    villsågärna38 skrev 2014-09-10 21:37:37 följande:

    Det är klart du kan!! Varför skulle du inte säga det? Sånt här är ju superviktigt att diskutera innan man får barn. Blir tufft att ta allt efteråt när man kanske även är jättetrött med liten bebis eller ettåring med spring i benen. Du kan ju ta upp det på ett bra sätt, prata om hur du vill att ni ska vara som föräldrar mot ert gemensamma barn, vad du ser framför dig, istället för att kritisera. Vem vet, kanske vill han vara annorlunda men har fastnat i ett gammalt mönster? Och öppna förskolan älskar ju pappor att hänga på för där leker ju barnen med varandra så man får avlastning, så vem vet

    Vi gick ju föräldrautbildningen för adoption. En rätt omfattande utbildning som ju handlar mkt om hur man vill vara som förälder, anknytning, värderingar osv. Väldigt annorlunda den man går inför att föda men oerhört givande. (3 tim x 5 veckor om jag inte minns fel.) Gjorde att vi fick brottas med en hel del frågor redan innan, prata igenom och sen även skriva brev/levnadsbeskrivningar om oss själva och hur vi ville vara som föräldrar (de bifogades hemutredningen). Nu blev det ju inte adoption för oss men den processen tvingade oss att prata om mkt innan vi fick barn och som vi därför sluppit ta efter dottern kom. Kan därför av egen erfarenhet rek dig att försöka prata igenom just sånna här saker innan. Kram


    Föräldrakursen kanske blir den som bryter isen hos oss...!

    Satt med kassakollen nu. Jag kommer vara hemma i 24 månader och min man i 24 månader. Lugnade mig en hel del vill jag lova!! Vi kommer också få jämställdhetsbonusen på 13 000kr som innebär en semester tillsammans! Kanske utomlands då hans flickor kommer vara i tonåren när vi börjar jobba! :)

    De kommer inte behöva gå på fritids någon av dem! Känns skönt...! Jag har sagt i en annan tråd att jag inte vill lämna barnet på förskolan då förskolorna här är så dåliga... Eller personalen är rättare sagt... Där är EN avdelning jag vill lämna på och det är för 5åringar. Och där kommer barnet förhoppningsvis hamna då de kan ta in många barn... Usch för att känna så...
  • Moolie
    Sillavi skrev 2014-09-11 10:29:48 följande:

    Oj Danisen - hoppas FV släpper eller inte kommer tillbaka.

    Håller med Villsågärna gällande harmonin man får i kroppen när man landat lite i att vara nybliven mamma. Jag som har ett ganska hett temperament har aldrig kännt mig så lugn och harmonisk som när jag ammade och var hemma med lillan. Kändes som om inga problem fanns förutom om det skulle vara ngt med bebis då. Men man lever verkligen i en bebisbubbla, om man mår bra dvs (utgår enbart från egen erfarenhet). Man vet att man blivit gravid, burit på ett barn i 9 månader och sen lyckats föda fram barnet. Då kände jag att jag skulle kunna klara vad som helst. Och det försöker jag påminna mig om nu när man har ont ibland eller står inför andra utmaningar som man kanske tvekar på att man klarar av.

    Idag blir det akupunktur igen...nålen vid smalbenet är inte skön men ack vad det blir bra resultat. Nästa v blir det Paris så jag är väldigt tacksam att jag kan gå och att detta hjälper gott.

    Ha en fin dag alla goa <3


    Ha det så mysigt i Paris!!
  • Moolie
    Bell13 skrev 2014-09-11 10:53:57 följande:

    Vad tråkigt att läsa att han verkar vara nonchalant i umgänget med sina barn. Tycker absolut att du och din sambo ska prata om föräldraledighet osv redan nu. Det är väldigt viktigt att ta det redan nu för som någon annan skrev så är det så mycket annat när väl babyn har fötts.

    Har du påpekat att du tycker att han är oengagerad i umgänget med sina barn?


    Ja, vi har diskuterat det. Och även hans spelberoende. Han har tonat ner det ordentligt. Men han somnar ifrån oss... Får han inte stimulans 100% så är ALLT annat så tråkigt att han somnar. Det är tråkigt men alla har vi våra egenheter... Han tycker däremot att det är roligt att hålla på med fysik och kemi med barnen... Men han orkar inte plocka fram experiment-lådan...

    Jag tog upp det med honom precis. Jag framförde det som "ska och måste". ;) Så man får göra. Jag SKA vara hemma i två år. Du FÅR ta ett år. Det andra året får du SPARA då du kan ha lov tillsammans med ALLA dina barn. Och JAG kommer gå ner i TID, sen. Så du vet! Alternativt tar jag alla tre åren och han får tycka att det är bekvämt med att jag jobbat med hemmet, tvätt, disk, undervisning, städning, trädgård, mammagruppen/öppna förskolan, läkarbesök, läxor osv.! För det gör jag HEMSKT gärna.

    Han nickade och förstod! ;) Men jag tror inte han förstår hur mycket man måste arbeta med barnet för att kunna ersätta förskolans pedagogiska aktiviteter. Jag får ta och göra pyssel-lådor som de får plocka fram tillsammans...

    Jag älskar denna mannen ÖVER allt annat. Men ibland blir jag lite trött på honom ! ;)
  • Moolie
    Sillavi skrev 2014-09-11 13:55:23 följande:

    Danisen - Åh vad skön att det lugnat sig lite. Bra att ha en plan om det händer igen.

    Johjen & Moolie - ja tack så mkt väldigt välbehövligt att komma bort lite!

    Villsågärna - Har också lugnat mig mkt sen vi fick barn, måste ju lära sig hantera sina känslor. Men som du skriver, ibland så skriker hormonerna och svårt att styra. Tror inte vi är unika med bråk då och då heller. Tror känslor och tankar måste upp på ytan. Nog värre för dom som lever i ett förhållande där man inte säger ngt (tänker på mina svärisar ha ha). Där tar kvinnan allt, vågar inte säga emot elr argumentera mot gubben, lite sorgligt. Tur svärfar har TVÅ temperamentsfulla svärdöttrar att handskas med...och tänk om vi får en till tjej i familjen


    Då får farfar sina fiskar varma!! ;)
  • Moolie

    Kan det inte vara lika bra att åka till kommunhuset och skriva på de där pappren? :P Alltså att gifta sig? Jag och min man gifte oss för att underlätta allt. Arvsrätten, bodelning, faderskapsintyg, umgängesrätt med bonusbarn osv.! :) Visst, nu ville jag gifta mig kyrkligt med. Så det kostade ju en del. Men hans bästa kompis skrev på papper på kommunhuset, tog kort vid en damm och sedan var det över. :)

  • Moolie
    Danisen skrev 2014-09-13 08:37:42 följande:

    Jodå det hade jag jätte gärna gjort, men sambon vill inte gifta sig. Jag vill just för som du skriver, enkelheten vi ska träffa en jurist för rådgivning och skriva papper. Men det har inte hänt ännu. Så får se hur det blir. Jag hoppas att juristen rekommenderar giftermål


    Säg till era gubbar att de får fixa det själva! ;) Vill de vara pappor till sina barn så får de fixa det! Nu har ni skött ALLT annat! :) Ni är ju ensamma juridiska vårdnadshavare ändå ju! ;)
Svar på tråden Vi som äntligen är gravida efter IVF/ÄD 2014/2015