Inlägg från: Anonym (Vad ska man göra) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Vad ska man göra)

    Kan jag flytta trots delad vårdnad?

    Jag och min föredetta separerade i augusti. Vi har två barn tillsammans som bor hos mig förutom 4 dagar i månaden då han har dem.
    Jag har träffat en ny man som bor ganska långt borta (ca 20 mil) och undrar om det finns något sätt som jag kan få flytta till honom med barnen trots att mitt ex troligtvis vägrar skriva under något papper (tog lång tid att få honom skriva under papper för senaste flytten som dessutom var inom samma kommun och allt).

    Jag skulle utan att tveka köra barnen varannan helg om det skulle behövas bara jag kunde få flytta!

    Någon som vet?  

  • Svar på tråden Kan jag flytta trots delad vårdnad?
  • Anonym (Vad ska man göra)

    Jag hade mer än gärna varit tillmötesgående men denna man gör allt han kan för att vara jävlig :(
    Egentligen borde han inte ens ha vårdnaden alls då han ständigt misskött sig t.ex. skiter i barnen när dem är hos honom (dottern kommer alltid med oborstat och väldigt tovigt hår), dricker ca 3 dagar i veckan, tar receptbelagda sömntabletter (narkotikaklassade sådana) och ALDRIG någonsin lyft ett finger för dem tidigare (innan han kunde använda dem med att straffa mig).

    Väldigt jobbigt är det hela, och som grädde på moset så har jag en rättegång som målsägande där han står anklagad för att ha misshandlat mig och lite till.. 
    Vill bort härifrån denna stad och bara börja om ju :(

  • Anonym (Vad ska man göra)

    Just nu har vi gemensam vårdnad och TRO mig, jag mår skit när jag lämnar barnen! Dock lär han ställa till ett helvete om jag slutar att lämna barnen.. Just nu är det extra svårt då han har ett kontaktförbud att rätta sig efter (endast mot mig) så all kontakt jag har med honom sker via soc, polis eller möjligen dagis..

    Jag är osäker på om jag skulle få igenom en enskild vårdnad då det är svårt, dessutom får man själv bekosta en sådan rättegång så man vill ju ha oddsen på sin sida för att dra igång en sådan process :(

  • Anonym (Vad ska man göra)

    Våran rättegång är nu den 19:e och blir han fälld så ser väl chanserna bättre ut för en enskild vårdnad.. Någon som har erfarenhet av detta kanske?

  • Anonym (Vad ska man göra)

    För barnens bästa så bör de bo hos mig! Mitt ex har aldrig brytt sig om barnen på ett sunt vis eller ens deltagit i deras liv annat än tillrättavisa dem när de gjort något fel (och då ofta överdrivet hätskt).
    Barnen kommer först, alltid! Jag tror dock att en flytt skulle göra att jag kunde lägga lite bakom mig och börja om vilket skulle göra barnen gott också :) 

    jag ser givetvis att barnen ska ha fortsatt umgänge men jag vill kunna ha ansvaret att fatta större beslut själv då han tidigare missbrukat just denna egenskap som vårdnadshavare. Sen är jag kritisk mot att han ens har dygnslångt umgänge som det ser ut just nu, men man vet ju inte hur det kan komma att se ut senare i framtiden..

  • Anonym (Vad ska man göra)

    Allt är just nu en enda stor röra :( 
    Hoppas att allt löser sig lite snart för det tar på krafterna att hela livet bara är så "oförutsägbart", vill ha lite stabilitet nu! 

  • Anonym (Vad ska man göra)

    Jag undrar själv många gånger varför jag ens valde honom från första början :( Antar att han charmade mig bra i början då den första tiden var ok, sen gick det bara utför :( ..

    Vi var tillsammans i nästan 7 år och detta delvis för att han "plockade" isär mitt egna jag (låter kanske sjukt men det känns så) :(

    Jag har inga vänner för jag har knappt kunnat lämna hemmet (utan barnen då givetvis) annat än för att gå till skolan eller så när barnen var på dagis, själv var han på gym varje dag flera timmar och så vidare.. 
    Så jävla jobbigt att känna sig så ensam när han har gjort så otroligt mycket skit men ändå bara kan sitta där borta och bara jävlas för att han kan :(

    Skulle inte förvåna mig om han dessutom inte ens blir fälld på rättegången :(
     

  • Anonym (Vad ska man göra)

    Han har ju även fått den ärofyllda diagnosen "icke behandlingsbar" av vuxenpsykiatrin då han har både drag av borderline samt narcissistiska personlighetsdrag.. Som pricken över i:et så har han även OCD.. Mycket skit alltså :(

    Kan tillägga att han dolde detta mycket väl när vi möttes.. 

  • Anonym (Vad ska man göra)
    Tröttledsen skrev 2014-02-07 19:22:20 följande:
    Jag har erfarenheter som starkt liknar dina, och har mött mitt barns far i flera rättegångar bl a en som gällde misshandel av mig. Personligen skulle jag aldrig orka (eller ha råd med) ytterligare en rättegång mot honom och jag får vara nöjd med att rätten dömde som de gjorde: barnet till honom varannan helg. Upplever starkt att barnet är ointressant för honom och jag får ideligen info om att allt pappa erbjuder är dygnslånga sittningar framför dator eller video. Jag blir asförbannad, men gissar att jag har noll chans till enskild vårdnad så länge inte barnet misshandlats öppet, eller på andra sätt visar skador efter "pappahelgen". Nu (efter sex singelår) ska jag bli sambo på nytt inom den kommun jag bor (och tvingas bo pga pappan). Är gravid med ny man och vet att jag borde känna lycka och glädje, men tyvärr råder mest ångest nu då jag nästan på förhand vet att mitt barns pappa som mer än gärna använder sitt barn som vapen i ett mardrömsscenario kommer dra igång en ny vårdnadsprocess. Värt för dig att veta är att det i princip inte spelar någon roll vilka skäl du anger för att ditt ex är en dålig förälder. I en rättegång kan du räkna med att han gråtmilt och ödmjukt ber om ursäkt för alla "missförstånd" er mellan, och rätten ser en pappa som inget hellre vill än att vara med sina barn som är "de vackrast skapelser han vet " (snyft snyft osv). Socialtjänsten kommer också göra besök hos er båda, men anmäler i god tid innan så att han hinner borsta hår på barnet, städa, fixa fika och vara sitt allra trevligaste jag när soc kommer och i rätten kommer soc informera om att båda föräldrars hem ger intryck av att fungera väl och vara sunda...... Svårt att inte låta bitter märker jag, men erfarenheten med min förre man smakar fortfarande illa. Alla hans lögner och bortförklaringar köptes oavkortat av rätten, trots att han under rättegånsperioden begick flera övertramp mot både mig och barnet (bland annat ringde grannar efter polis sedan han försökt bryta sig in i mitt hem, han stalkade mig dygnet runt under en period och kidnappade även sitt eget barn som polis sedan fick hämta där han gömt det hos äldre släktingar barnet aldrig tidigare träffat). Sedan dess saknar jag tyvärr tilltro till de svenska systemen helt, men man kan ju hoppas att det går smidigare för dig. Lycka till i framtida rättegång!
    Usch! Måste vara sjukt jobbigt att det blivit så :( Det är så synd att lagen sällan tycks stå en till någon fördel utan snarare hindra :(
Svar på tråden Kan jag flytta trots delad vårdnad?