ET86 skrev 2014-02-18 13:31:28 följande:
Hejsan! Hoppar gärna in i denna tråden. Kan vara skönt att ventilera sig lite, de är ju faktiskt ganska jobbigt. Kan vara skönt att ventilera sig med andra som är i samma sits. De är en riktigt upp & ner. Har vart inskriven sen 2007 & testat Pergotime under 2år, sista chansen är IVF. Ibland vill man bara lägga ner, har tagit lite pauser för att kunna samla lite krafter. De känns jobbigt att de är så många som inte klarar att skaffa barn på "egenhand" (där man själv är inräknad) vilket är ganska självklart för dom allra flesta. Man känner sig som ensammast i världen, vilket inte är fallet. Men när alla runt omkring får barn på löpande band, känns de riktigt för jävligt. Man har mycket press på sig själv, och upplever att de är sitt eget fel & att man inte kan göra något annat än att bara kämpa.
Jag förstår precis vad du menar, känns om varenda en man känner kommer med en mage i vädret.
Medans man själv "slitit" i flera år.. Jag och min sambo har valt att vara väldigt öppna med det vi går igenom, kanske just för att man ska slippa frågan "Ni har det ju så bra, är det inte dags för barn snart?"
Men till vissa snäser jag bara att vi kan inte få barn för att ge dem en tankeställare att det inte bara är att tycka på en knapp för alla..
Det här andra försöket har jag valt att gå till en kurator på kvinnokliniken och tycker att det är ganska skönt att prata med en helt utomstående..
ET86 skrev 2014-02-18 18:27:56 följande:
Vi gjorde utredning & sen försökte vi på egenhand och med hjälp av läkemedel under några år. Hösten 2012 var vi iväg på ett IVF samtal där läkaren berättade hur allt gick till. Och bestämde oss för att ta en paus efter de, tog kontakt med fertilitetsmottagningen i början av Februari(när mensen kom) Så för oss är väntetiden inte speciellt lång, blev nekade tiden nu i slutet på februari då de inte fanns några fler lediga tider, så då blev de uppskjutet tills nästa månad. Så nästa månad blir vårt första IVF försök.
Lycka till!
Önskar er lycka till :)
Vi började utredningen i februari, fick svar i april att min sambo hade dåliga simmare, men de rådde oss att fortsätta i tre månader på egen hand. Efter dessa tre månader så fick han göra ett nytt prov som visade ännu lite sämre kvalité. Fick svaret precis när de skulle ha semester stängt, men vi vart kallade på vårat första ivf-samtal i början av september och då var det ingen väntetid så vi fick sätta igång när vi ville så vi valde nästa mens alltså i oktober. Så utredning till start på ivf 8 månader.. Så vi tyckte att det gick fort eftersom man hört om väntetiderna som kan vara uppåt sthlm!
