Medberoende?
Min sambo röker på i smyg. Han döljer det för mig och håller mig utanför sin umgängeskrets. Han har hållt på länge. Sedan han var mycket ung. Han har alltid tränat mycket så tidigare var det något som han gjorde i bland Men för ca 2 år sedan började han förändras. Han började umgås med enbart folk som röker, Ofta o höll mig utanför detta. Han började skita i mig o vår barn tyckte jag, men han tyckte inte det. Han skyller alltid över det på mig. Att det är fel på mig eller min familj. Han har gjort sig ovän med hela min familj. Jag skäms över hans betende. Ingen förstår varför jag stannar kvar.Han sårar mig alltid djupt med att säga sårande saker när jag försöker prata om problemen. Han menar att jag överdriver. o är för kontrollerande.Det värsta är smusslandet och att han prioriterar att sitta och röka på före att hitta på saker med mig eller sina barn. Jag har försökt prata om det och vill att han är helt ärlig om vad han gör. Men han tar inte till sig något alls av vad jag säger, bryr sig inte om mina känslor. Sen är han varm o mjuk o ber om ursäkt och lovar att ändra sig. Han har förmågan att låtsas som ingenting efteråt. Jag blir förvirrad. Han växlar i humör o lovar saker som oftast inte blir av sen.Han går ofta ut utan att säga vart han ska eller när han kommer tillbaka. Han ska få röra sig hur han vill anser han så länge han inte gör något fel där ute? Han har nya vänner som dyker upp på facebook, bakom mig? Han tycker att jag ska låta honom ha sin grej, jag ska inte bry mig om det. Men det funkar inte för mig att ha de så här. Jag litar inte på honom pga av hans lögner o historier han hittar på för att kunna sitta där o puffa? Enligt honom har han inget problem, han gör det bara i ibland? Han är personlighetförändrad. När han är hög är han lugn o avtrubbad. Men dagen efter är ha jätte labil. Han har svängigt humör över lag kan det bero på haschet? Han har känts hotfull o höjer rösten går hastigt emot mig när han är på det labila humöret. Han klarar inte att höra det när jag försöker reda ut problemen. Han skrämmer mig för att jag ska vara tyst. Det är väldigt skrämmande o jag har bett honom flytta ut pga jag inte tycker att han är lämplig runt barnen. Jag har även kopplat in soc. Men han kommer aldrig erkänna något så jag vet inte hur jag ska nå fram till honom. Däremot har det varit skönt att få prata med någon utomstående. Han har kunnat prata på en lugn nivå när de varit med, men drog delen vill han inte prata om. Hur ska man veta vad som är problemet? Jag tror att det största problemet är hans missbruk? o det som hör till lögner, besvikelse. Dålig ekonomi. Eller kan det vara våra kommunikationsproblem o hans eventuella missbruk eller hans ego? Eller en kombination. Man kan inte förändra en människa. Men är det helt hopplöst? Om jag lämnar honom helt o inte hör av mig alls kanske han inser vad han förlorat? Vad tror ni?