Hjälp mig igenom detta!!! Avbruten graviditet på grund av allvarligt kromosomfel - triploidi

Liljeplan: Jag vill bara sända dig en kram och önska dig lycka till imorgon! Beklagar att du behöver gå igenom detta!

Jag, som många andra i tråden vet vad du går igenom. Vi miste en son i v 17+4 pga kromosomfel. Du har fått många goda råd, jag har inget mera att tillföra. Merän - ta den tid det tar till sorg. Sorgen för mig är som ett böljande hav. Ibland går vågorna höga och man får bara följa med i det som sker. Ibland känns det lite lugnare och man kan njuta av livets sköna sidor. Tids nog blir det bättre. Även om man alltid bär det i sitt hjärta - så blir det lättare.

Jag tror absolut att ni vågar bli gravida igen. Låt det ta sin tid bara. Själv hade jag behov av att få läka först. Sen blev vi oplanerat gravida och snart kommer vår son.

Ta hjälp av  kuratorn, prata massor. Och behåll kontakten till den kuratorn. Den kan vara oerhört skön att både nu och inför framtida eventuell graviditet.

Önskar dig all lycka till i morgon. En kram från mig!

Så bra med valparna =). Det är skönt att försöka göra saker som är positiva. Även om det känns svårt. 

Och en fin ide med filten. 

När jag gick igenom avbrytandet och förlossningen så upplevde jag just den dagen som den "minst sorgsna". Låter kanske konstigt. Men jag blev så upptagen med allt det fysiska som skedde, värkar osv. Så just då kände jag ingen sorg. Bara fokus. Det var skönt på ett konstigt sätt. Sen när allt var över, det tog ca 6 timmar för mig, så var tröttheten enorm. Vi såg pojken och hade honom hos oss ett tag - det är jag enormt glad för idag. Sorgen och den tunga tomheten kom tillbaka först dagen efter igen.

Vi fick otroligt fint stöd av den ssk som jobbade den dagen. Ja, av all personal faktiskt. Det betydde väldigt mycket för mig. Vi kände oss väldigt omhändertagna och ompysslade.

Hoppas ni får lika fint omhändertagande och att allt går smidigt och bra.