• Anonym (arg mamma)

    Jag vill inte lämna bort min son till den mannen varannan vecka!

    ARG!!


    Vi ska börja med varannan vecka nu snart, tidigare har jag haft veckor och han 2-3 helger i månaden. Barnet i fråga ska fylla 6 snart så han är väl mogen. Men jag VILL INTE lämna bort mitt barn till denne mannen! Igår när jag skulle lämna av honom för umgänge så såg jag att han fortfarande har samma bilbarnstol som han hade som bebis. Jag har påpekat detta att det var gränsfall redan 6 månader sedan. Hur fan tänker han i huvudet? JAG ÄR SÅ ARG! Jag sa att han åker inte någonstans i den bilstolen, om det inte är för att åka och köpa en ny bilstol.


    Detta är inte allt. ALLT är fel. Jag måste påpeka allt, normala grejer som att se till att han duschar och borstar tänder och sover i pyjamas och inte samma kläder han hade hela dagen osv. Hur i helskotta ska detta fungera? Dessutom bor han i värsta slumkvarten det är så fel att ett barn ska bo där. Jag tycker så synd om min son. Alltså han är en bra lekpappa, snäll och så, men när det kommer till normal omvårdnad så är han värdelös.


    HATAR HATAR HATAR mig själv för att jag skaffade barn med denne man. Stackars mitt älskade barn. =(

  • Svar på tråden Jag vill inte lämna bort min son till den mannen varannan vecka!
  • Lena

    Är barnet inte 25kg är det bra att sittabakåtvänt. Resten av sakerna borde barnet veta om och görasjälvmant.

  • The past is now

    Att sova i pyjamas behöver man ju inte göra och att ha samma kläder dagen efter är inte heller konstigt om de inte är skitiga och luktar illa. Att borsta sina tänder och duscha bör han också kunna själv...

    Ang bilbarnstolen bör den ju kontrolleras.

  • La Lola
    The past is now skrev 2014-01-17 07:22:36 följande:
    Att sova i pyjamas behöver man ju inte göra och att ha samma kläder dagen efter är inte heller konstigt om de inte är skitiga och luktar illa. Att borsta sina tänder och duscha bör han också kunna själv...

    Ang bilbarnstolen bör den ju kontrolleras.
    Precis.
    *mamma till Alma (maj 2000) och Hedda (mars 2009)*
  • Anonym (arg mamma)

    Han är på gränsen till för tung till stolen (alltså precis på grammet typ) men han är ju för LÅNG! Det är ju det som är farligast. Alltså öronen sticker up över kanten.


    Sen nej det är inte FARLIGT att sova i kläderna man har haft hela dagen men det är ju ofräscht och kanske inte så mysigt som pyjamas. Tandbostning tycker jag är ett måste!


    Saknar min son så mycket. Han har varit med mig sen han föddes. Det känns så fel att han inte ska vara med mig längre. Jag vill bara lägga mig och gråta. Jag vet att han är pappans barn också men jag känner att han är min, han hör hemma här med mig i vårt hus .

  • Anonym (arg mamma)

    Alltså han är sååå busig och gör mig galen flera gånger per dag men jag älskar honom ju så mycket och så fort han är borta önskar jag att han kommer tillbaka. Vilket han så klart gör men nu ska jag alltså vänta en vecka i taget på att få se min egen lille grabb igen? Får man hälsa på i skolan på pappaveckorna?

  • BioBonus

    Det känns som om problemet snarare är att du har svårt att släppa taget, släppa kontrollen, än att det finns allvarliga brister hos pappan. Och det är helt normalt - du kommer att sakna din son så du blir galen i början. Det gör man. Och det bör man ju göra :)

    Men, du måste kanske sätta dig ner, ta några lugna andetag och försöka se till vad som är ett problem (fara?) för barnet och vad som är ett problem för dig?

    Bilbarnstolen bör han ju kontrollera så att den är säker för sonen. 
    Tandborstning löser sig. Prata med din som på dina veckor om hur viktigt det är att han kan det själv - lär honom hos dig så att du inte behöver hjälpa honom, så kan han det hos pappa också.
    Pyjamasfrågan - inget av våra barn har nånsin sovit i pyjamas. Det går det med. Han kanske har det varmare i sin lägenhet än vad du har i din? Andas.
    Att inte byta kläder varje dag är inte heller hela världen. Det löser sig också.
    Det finns inga direkta "slumkvarter" i svenska städer. Har han el och rinnande vatten? Toalett inomhus?

    Om det nu finns en överenskommelse er emellan att sonen ska bo där varannan vecka, så måste du, vare sig du vill eller inte, ge det en ärlig chans. Och ditt inlägg gör att det mer låter som om du kommer leta fel, även såna som bara är hjärnspöken, för att bevisa att det här inte fungerar.

    Tänk på att pappan inte har haft vardag med sonen - han behöver lite tid att komma in i rutinerna. SINA rutiner med sonen. Det kommer säkert vara så att han gör saker på ett annorlunda sätt än vad DU gör, men det måste du sätta sig över - så länge det inte innebär en fara för barnet. Och av de saker du radar upp i TS så är det bara bilbarnstolen som KAN utgöra en fara...

  • BioBonus

    Och angående att hälsa på i skolan på pappaveckorna,,,
    Du kanske ska ge sonen en möjlighet att landa i den nya vardagen i lugn och ro? Ringa och säga godnatt i början, men låta dem vara lite i fred och inte dyka upp i hans vardag titt som tätt. Det kan ju försvåra för sonen att hela tiden bli påmind om dig, speciellt om du inte helt kan dölja hur enormt mycket du saknar honom?

  • Morningglory
    Anonym (arg mamma) skrev 2014-01-17 08:57:16 följande:

    Han är på gränsen till för tung till stolen (alltså precis på grammet typ) men han är ju för LÅNG! Det är ju det som är farligast. Alltså öronen sticker up över kanten.


    Sen nej det är inte FARLIGT att sova i kläderna man har haft hela dagen men det är ju ofräscht och kanske inte så mysigt som pyjamas. Tandbostning tycker jag är ett måste!


    Saknar min son så mycket. Han har varit med mig sen han föddes. Det känns så fel att han inte ska vara med mig längre. Jag vill bara lägga mig och gråta. Jag vet att han är pappans barn också men jag känner att han är min, han hör hemma här med mig i vårt hus .


    Ja men då måste du ju jobba med dig själv, du kan inte hålla på såhär, gå till psykolog.
  • La Lola
    Morningglory skrev 2014-01-17 09:22:52 följande:
    Ja men då måste du ju jobba med dig själv, du kan inte hålla på såhär, gå till psykolog.
    Håller med.
    *mamma till Alma (maj 2000) och Hedda (mars 2009)*
  • h8him
    BioBonus skrev 2014-01-17 09:16:51 följande:
    Det känns som om problemet snarare är att du har svårt att släppa taget, släppa kontrollen, än att det finns allvarliga brister hos pappan. Och det är helt normalt - du kommer att sakna din son så du blir galen i början. Det gör man. Och det bör man ju göra :)

    Men, du måste kanske sätta dig ner, ta några lugna andetag och försöka se till vad som är ett problem (fara?) för barnet och vad som är ett problem för dig?

    Bilbarnstolen bör han ju kontrollera så att den är säker för sonen. 
    Tandborstning löser sig. Prata med din som på dina veckor om hur viktigt det är att han kan det själv - lär honom hos dig så att du inte behöver hjälpa honom, så kan han det hos pappa också.
    Pyjamasfrågan - inget av våra barn har nånsin sovit i pyjamas. Det går det med. Han kanske har det varmare i sin lägenhet än vad du har i din? Andas.
    Att inte byta kläder varje dag är inte heller hela världen. Det löser sig också.
    Det finns inga direkta "slumkvarter" i svenska städer. Har han el och rinnande vatten? Toalett inomhus?

    Om det nu finns en överenskommelse er emellan att sonen ska bo där varannan vecka, så måste du, vare sig du vill eller inte, ge det en ärlig chans. Och ditt inlägg gör att det mer låter som om du kommer leta fel, även såna som bara är hjärnspöken, för att bevisa att det här inte fungerar.

    Tänk på att pappan inte har haft vardag med sonen - han behöver lite tid att komma in i rutinerna. SINA rutiner med sonen. Det kommer säkert vara så att han gör saker på ett annorlunda sätt än vad DU gör, men det måste du sätta sig över - så länge det inte innebär en fara för barnet. Och av de saker du radar upp i TS så är det bara bilbarnstolen som KAN utgöra en fara...
    Så väldigt klokt skrivet!
Svar på tråden Jag vill inte lämna bort min son till den mannen varannan vecka!