Hur gör jag?

Upp till att barnet är ett år får du ha dagumgänge, helst varannan dag minst, ett par tim per gång,  för att kunna knyta an bra. Så småningom kan du ta med barnet ut och snart nog också hem till dig för ett par tim umgänge, amningen kommer ju efter kanske 8 månader vara en morgon/kvällsgrej, däremellan behöver hon annan mat. 

Vid ett år kan du ha en övernattning, vid två två övernattningar. (Ev kan du även ha en övernattning mitt i v också)
Efter tre kan man ha varannan v om barnet klarar det. Man kan även ha det tidigare om barnet klarar av det.
Dock anser jag att byte var tredje dag är att föredra tills barnet är äldre än tre, helst i skolåldern.

Dvs, det är optimistiskt att tro att du kan vara pappaledig efter ett års ålder och flytta barnet från dess huvudsakliga vårdnadsgivare, vissa tycker det går bra, jag anser inte att det är för barnets bästa att plötsligt byta boende, inte när de är så små. Just vid ett har också många (de flesta) sin värsta period av separationsångest.

Pappan har ingen rättighet till barnet, det är barnet som har rätt till båda sina föräldrar.

I detta läge får nog TS fundera på om han vill stämma mamman om hon säger nej och därmed riskera samarbetet de har nu = umgänget kan halta betydligt = hans anknytning blir inget vidare, eller om han kan tänka sig att ta upp umgängesfrågan senare.
OM mamman får för sig att flytta kan TS istället yrka på ett interimistiskt beslut om boendet och då tror jag att mamman inte kan flytta eller iaf ta med sig barnet förrän det är utrett och klart.

Absolut, men TS skriver att han vill vakna upp med henne och det är väl optimistiskt att tro att han kan göra dagligen från ett års ålder. Men absolut, att flickan är hos honom istället för på förskola är ett utmärkt sätt att knyta än mer an.

Enligt dig ja, men inte enligt de som faktiskt bestämmer

Jag vet inte hur du tolkar in att jag inte tycker att TS ska vara delaktig, det menar jag itne alls, jag menar att han måste tänka sig för, även relationen till mamman är viktig i detta läget då han faktiskt, inte har så stor chans att få boendet även om hon krånglar. Inte så länge barnet är så pass litet som det är.
inte heller är det bra att flytta barnet, som jag skrev, men att ha dagtid istället för dagis, absolut. Dock ville som sagt TS somna och vakna med sitt barn och därför påpekade jag att han är väl optimistisk. En dag i v, alt två med mellanrum, absolut, det går säkert att få till, OM Ts och mamman har så pass god kommunikation och gott samarbete att det fram tills dess fungerar med att TS träffar barnet varannan dag, ett par timmar.