jag förstörde deras äktenskap.. läs varför..

Jag har världens dåliga samvetet. Tär på mig än idag! :(
Jag vet inte om jag har gjort rätt eller fel.. Men såhär gick det till..

Min sambo har haft tablettmissbruk sedan han opererades och hamnade i tablett missbruket. Han hamnade i depression och han kunde inte identifiera sig längre. Vi kämpar fortfarande med hans missbruk och det går framåt.
Hur som så fick han kontakt med en kvinna och hon blev förälskad i honom, men hon visste inget om hans problem. Saken var då att hon var gift och hade barn. Han verkligen lurade henne med hans lögner och de skulle flytta ihop tillsammans. Men jag acceptera inget av detta och kontaktade henne att hon skulle lämna honom i fred för hon visste inte vad hon skulle ta sig in i. Hon förstod inte och kallade mig sjuk i huvudet, stalker, och att jag skulle lämna dem ifred för jag var även psykisk sjuk som kontaktade henne. Men hon förstod inte att jag ville skydda henne från allt detta. Det hade gått så långt att hon ville skiljas med sin man. Jag ringde henne än en gång och bad henne lämna honom i fred. Än en gång fick jag höra saker från henne. Jag ville som sagt skydda henne från honom och även från barnen. Hon förstod inte, å jag kunde inte förklara för henne varför. Jag hade inte den rätten att säga att han var missbrukare. Han hade lurat henne genom att säga att hade jobb vilket han inte hade.. Ect. Mycket annat som jg knte vill hå in i detaljer med. Till sist kunde jag inte låta bli och kontaktade hennes man och berättade allt. Nu har dem skilts sig, pga mitt samtal.
Jag har förstört deras äktenskap och stackars barnen som får förmodligen bo varannan vecka hos mamma och pappa.
Ni kanske kallat sambon för svin men han har haft stora problem, depressioner och kämpar dagligen med sig själv och hans problem.
Hade ni gjort detsamma för att skydda någon även fast det kan gå åt helvete?
Fy fan, hatar mig själv för detta!

Att leva i ett missbruk eller vara medberoende är i princip same same. Ni som inte har varit i närheten kommer aldrig någonsin förstå hur det är att leva i ett sådant förhållande, ansträng inte er. Döma mig får ni gärna göra.

Tänk er att ni tittar er i spegeln. Men ni ser inget. Det är tomt. Ni glömmer vem du är eller vad du åstadkommit i livet! Samhället fryser ut dig, du kan inte tvångsvårdas, vården skickar hem dig, de kan inte hjälpa dig. Vem du än vänder dig till ger dig en fet örfil. "Klara dig själv" Du kan inte behandlas om du inte själv vill är svaret, jo jag vill säger han men han vet inte ens vem han är och han kan inte ta ett beslut, vården pushar inte honom "du måste själv" men du kan inte själv utan måste ha en annan som beslutar åt dig. Han har tappat identiteten, vem fan är jag är de frågor han ställer sig. Du är hans sambo, som backar upp och hjälper till där det behövs. Du är fast i den onda cirkeln och hoppas morgondagen blir bättre. Varenda jävla dag. Släpper du honom kommer han inte klara sig därute.

Ni som säger, är ni tillsammans fortfarande? Svaret är ja.

Ni som tycker att jag har gjort fel att kontakta hennes man, jag vet inte jag tror jag gjorde rätt men jag kan ha fel oxå. Det är det som tär mig.. Mitt syfte var inte att de skulle skiljas.

Men innerligt så var det enbart för att skydda henne och hennes barn. Han skulle inte kunna flytta in hos henne. Dels för jag är hans enda vägg som han kan luta sig mot, psykolog, vän .. Dels för att han skulle inte hålla masken! Döm mig gärna, men döm mig enbart om du lever i ett liknande liv.

jag förstörde deras äktenskap.. läs varför..

INNEHÅLL