Köra på eller backa?
Med tre barn så tänker jag så här:
- Köra på av principskäl för att hon inte ska bestämma? Nej.
- Köra på för att det finns fler barn i familjen med önskningar och behov? Ja. Ibland mamma, ibland pappa.
Inlägg från: Flickan och kråkan
|
-
-
Men alltså, som jag förstår det är det en kärleksfull och närvarande pappa. Så hemskt kan det väl ändå inte vara att somna i pappas famn för en 2,5-åring, även om mamma är den som önskas mest?Min lycka skrev 2013-12-21 21:33:29 följande:Usch vad ledsen jag blev när jag läste att hon skrek o grät sig till söms.
Vad är det för mening att göra så mot henne? Stackarn. -
Men det är ju en himmelsvid skillnad när mamma/pappa faktiskt är frånvarande och barnet dessutom har hela separationsbiten att bearbeta. Man kan ha mer än ett barn med behov . Mina barn är aldrig någonsin övergivna med sin pappa. Känns som ett rätt förfärligt sätt att resonera i min värld.Min lycka skrev 2013-12-21 21:50:05 följande:
Jo det tycker jag. Behöver man sin ena förälder mer just då, så tycker jag man ska ge barnet det.
Jag är separerad sen sonen var runt året o när han började sova hos sin pappa då han var straxt över 2 år,så tvekade jag aldrig att åka dit om sonen frågade efter mig.
Hans pappa gjorde likadant.
Om behovet o tillgången finns,,,varför ska man då inte ge barnet det?
Fruktansvärt att överge barnet på det sättet.
-
Det är alldeles förträffligt om/när det fungerar. Med andra barnet gick det mycket sällan. Han var ofta orolig på kvällarna och nöjde sig inte med att sitta/ligga och ammas med mamma och storebror. <slutade bara i kalabalik. Med vår väldigt nöjda lilla trea har det gått jättebra de flesta kvällar.Dr Mupp skrev 2013-12-21 22:04:08 följande:Man kan amma samtidigt som man sitter med storasyster. Så har vi gjort nästan alltid. Krypit ner i sängen tillsammans med storasyskon och bebis. Oftast somnade vi alla tre.
Sedan kommer det dagar och kvällar med t.ex. sjukt barn. Min yngsta var jättetäppt i näsan för ett tag sedan och hade jättesvårt att både amma och ligga ner, då fick pappa ta nattning med de andra. En 2,5-åring kan ha ett äldre syskon som är sjukt. Vi samsover med alla barnen, men alla har haft perioder som spädisar då de sovit som krattor och jag och bebis flyttat ut ur sovrummet. Att då få "stå ut" med den andre kärldeksfulla föräldern är inget fasansfullt eller hemskt (vet att inte du hävdat detta, bara ett inlägg i diskussionen som sådan) .