Inlägg från: aroundhere |Visa alla inlägg
  • aroundhere

    Hur är era femåringar?

    Jag undrar lite över era femåringar- hur är dom avseende humör, vilja och sociala relationer? Jag har en femårig pojk som har ett väldans humör och ett allt som oftast begränsat tålamod. Han är dominant i relation till nära kompisar och familj och ser helst att han själv får bestämma allt. I nya situationer är han däremot ofta ängslig och vill ha tydliga direktioner på vad som förväntas och hur saker kommer att bli. Det jag oroar mig mest för är att hans tilltro till sin egen förmåga verkar låg då han ofta bryter ihop när något går dåligt och aldrig heller exempelvis vill ha på sig något/tycka om något om inte han vet att hans kompisar tycker detsamma. I övrigt är han en mycket känslig go kille som verkar ha mycket i huvudet hela tiden...Är nyfiken på hur ni andra har det med era femåringar!?


  • Svar på tråden Hur är era femåringar?
  • aroundhere

    RöttärSött; man får verkligen hoppas att det vänder såsmåningom. Ingen annan som känner igen sig?

  • aroundhere
    straw2008 skrev 2013-12-16 08:26:21 följande:
    Känner inte alls igen det.. vår 5,5 åring är ödmjuk rättvis glad precis heeela tiden. Aldrig långsur osv... Väldigt jämn mjuk i humöret.



    Det låter härligt!
  • aroundhere
    straw2008 skrev 2013-12-16 08:41:05 följande:
    Alla får väl sina krämpor antar jag. Me nhar inte era barn svårt att få vänner om de är så pass dominanta? Det fanns några såna i klassen då man var liten o de ville ju ingen vara med??



    Nej- han har inga problem att få kompisar. Han är en go kille som är påhittig och energisk. Problemet är när han har kompisar här hemma- det är då han vill bestämma det mesta. Det är något slags kontrollbehov när andra leker med hans saker. Det är inte så att kompisar inte får låna hans saker utan mer att han bestämmer vad de skall leka och hur. Men mest är det hans temperament och gnäll här hemma jag tycker blir övermäktigt emellanåt...Och hans behov av inre kontroll när han ställs inför nya situationer. Att han måste veta exakta förutsättningar för att inte bli jätteosäker.
  • aroundhere
    RöttÄrSött skrev 2013-12-17 10:17:54 följande:
    Min son har inte heller några större problem med att få kompisar, på neutral mark såsom kyrkis är han betydligt mer ödmjuk mot de han träffar.

    Jag jobbar som förskollärare och vissa barn känner man direkt att det är något knepigt med, andra har bara ovanor som växer bort. Varken jag eller min sons pedagoger anser att det är något som ligger bakom, så jag tror säkert att det växer bort även om det är irriterande nu.

    När man möter många barn märker man att det är få som är "normala" enligt mallen, många har olika egenheter, styrkor och svagheter. Det är ju inget konstigt.



    Klokt sagt. Min sons pedagoger tycker inte det är något anmärkningsvärt med honom alls. De säger precis som du att de märker när det går utanför det vanliga.
  • aroundhere
    Reflexen skrev 2013-12-25 19:43:44 följande:
    Även min femåring är likadan. Pigg o glad, med ett explosivt humör om nåt går henne emot. Känslig och försiktig i kontakt med nya barn, men tvekar inte om att ge tomten en kram. Kan bli rädd för de mest enkla saker, senast idag var Askungen lite otäck Men är inte rädd för att ta ficklampan o gå ut till stallet på kvällen.

    Har en enorm kunskapstörst, men inte så långt tålamod. Kan dock sitta väldigt länge o pilla med det som intresserar henne. Dålig på att lyssna om det gäller förmaningar, men hör roliga saker perfekt.

    Enerverande - javisst, men en fantastiskt rolig unge! Min mamma flinar o säger att det växer bort ( jag var likadan i den åldern)



    Tack för att du delar med dig!
Svar på tråden Hur är era femåringar?