Inlägg från: Anonym (jkl) |Visa alla inlägg
  • Anonym (jkl)

    När ger jag upp?

    TS, du verkar söka dig till instabila kvinnorRynkar på näsan. Som du får "ta hand" om, du verkar trivas i den rollen.

    Den förra frun låter psykiskt störd rent ut sagt, o det kan du inte göra nåt åt. Din nuvarande låter också instabil och full med obehandlad problematik. Bra att du satte en gräns där! Klart att den nya verkar dyster osv eftersom hon säkert fruktar detta att behöva ta itu med sina problem nu, som hon aldrig verkar gjort tidigare på allvar.

    Hur vet du att det är sant att hon skall läggas in den 18 januari? Hon kanske bara sticker till kompisar o super vidare men säger till dig att hon skall "behandlas". Inlagd blir man väl inte heller bara sådär utan utredning osv.

    Min egen erfarenhet av de med anorexia är f ö att de är allmänt opålitliga, instabila och att det rätt vad det här kan komma ett utbrott från ingenstans för en småsak, för att sedan vända på en femöring. O det oavsett ålder.

  • Anonym (jkl)
    Anonym (Utmattad) skrev 2013-12-15 17:39:53 följande:
    Mitt ex var inte ostabil- hon var helt stabil på att var omogen och väldigt krävande på att bli försörjd och köra sina egoprojekt, och vi hade aldrig ngn kärlek mellan oss - när det var som bäst så var vi som bror och syster, och jag för ta min del av ansvaret för att jag gifte mig och fick barn med en sådan kvinna .
    Min nuvarande är ostabil och har ett mönster i sig från tidig barndom av att inte kunna lita på ngn och peridvis iscensätta  något ( genom att missbruka ) som gör att hon kan få vara olycklig också i den verkliga världen

    Jag själv har också mina fel och brister, jag är duktig på massa "normala" grejor, men har hela mitt liv haft en ibland ganska svår ensamhetskänsla. Det finns med i min motivation för att gå den sista biten av vägen mot att ta emot hjälp för min nuvarande kvinna, att jag skulle att någon hade ställt upp för mig på liknande sätt om det vore jag som var i nöd och visade vilja till att ta emot hjälp för att kunna ändra beteende.
    För ordningens skull kan tilläggas att jag vet att hon skall "läggas" in: jag har sett med egna ögon bankutsklriften av att hon betalat in 30.000.- för behandlingen till en privat vårdgivare.
    Tycker iaf själv det låter i allra högsta grad instabilt (eller psykisk sjukdom) att starta förtalskampanjer med lögner att du våldtagit henne och skulle vara psykopat osv. 

    Den nuvarande, ja det verkar som hon ska läggas in då. Sen tänker jag att hon verkar ha nån obehandlad diagnos t ex borderline, instabil personlighetsstörning, ADHD eller nåt annat? Just borderlinefolk tar ofta till droger när allt blir för jobbigt, sen den här svårigheten med destruktivitet, aggression osv i nära förhållanden som hon den nya har.

    Tycker iaf du borde gå o prata med nån om din ensamhetskänsla, kanske har du en begynnande depression du kunde få behandling för? Du behöver nog också terapi för att lära dig se varför du dras till såna här kvinnor o accepterar så mycket skit, låt terapin bli din nya kompass .

    Sen sambon igen, du behöver inte göra slut med henne, men ni kunde kanske ta en paus. Du verkar iaf känna dig mer ensam MED henne än utan. Be henne flytta ut temporärt, vet inte hur hon bodde innan hon flyttade hem till dig?


Svar på tråden När ger jag upp?