• ÖNadja

    Läraren skrek åt pojken och anklagade han för att ljuga när han talade sanning. Vad kan jag göra?

    Ni som tycker att jag överreagerar kan läsa och sedan lämna tråden, ni som kan komma med förslag på hur jag kan gå tillväga, snälla hjälp mej!

    Idag när jag kommer till sonens förskoleklass har dom precis kommit ut. Ute på skolgården är det en stor vattenpöl full med is och med is under. En pojke i sonens klass, vi kan kalla han för Erik, står i vattenpölen, halkar och ramlar i vattnet. Jag står mittemot och ser detta. I samma veva kommer klassföreståndaren ut och skäller ut Erik.
    "Erik nu tar du dej upp ur vattnet!"
    Erik: "Men det var inte meningen"
    Läraren: "Jag känner dej Erik och vet att det var med flit!"
    Erik: "Men det var INTE meningen!"
    Läraren: "INTE DEN DÄR ATTITYDEN MOT MEJ!!!"

    Jag stod chockad och såg på, jag visste inte vad jag skulle göra.

    Jag gick sedan fram till Erik och berättade att jag minsann såg att det inte var med flit.
    Jag gick sedan till läraren och sa att jag hade sett allt och att jag tyckte att hon agerade fel som tog saker för givet och att hon borde be Erik om ursäkt. Läraren säger då att jag inte har "hela bilden under resten av dagen", varav jag säger att det har inte med den här saken att göra vad som hänt under resten av dagen. Jag såg vad som hände, hon skrek åt han att han ljög när han talade sanning, hon hade fel och borde be om ursäkt.

    Detta blev till en vild diskussion mellan mej och läraren. Detta låter inte mycket för världen, men till saken hör att denna lärare har skrikit till barnen från dag 1! Jag har aldrig hört henne använda en trevlig ton eller var positiv mot barnen. Det är säkert svårt att förstå men skulle ni träffa henne så skulle ni förstå mej..
    Erik är en "orosbarn" i klassen, det vet jag, jag känner föräldrarna väl. Han spelar pajas, bråkar och vill ha uppmärksamhet, jag förstår att läraren kan va less på han, men det ger henne ändå inte rätten att skrika åt barnet och döma ut han på förhand.

    Jag fick så ont i hjärtat och kände att idag är måttet rågat! nu måste det bli ändring på detta, antingen så ändrar hon sitt sätt att prata med barnen eller så får dom rektorn byta ut henne.

    Nån som vet hur en anmälan går till?

    Jag har redan "disskuterat" detta med läraren, vilket var som ett skämt, och även pratat med pojkens föräldrar.

    Hoppas ni tar mej på rätt sätt.

  • Svar på tråden Läraren skrek åt pojken och anklagade han för att ljuga när han talade sanning. Vad kan jag göra?
  • Kodia

    Läraren borde ju inte ha skrikit åt dig så klart, utan förklarat lugnt, eller bara sagt att de arbetar med barnet utefter hur de har bestämt, el dyl. Jag kan tänka mig att pojken varit i pölen flera gånger tidigare under dagen, och att de pratat om det, och kommit överens om att han inte ska vara där mera. Kanske har han inga fler uppsättningar torra kläder? I och för sig borde hon kanske varit mer tydlig mot pojken och förklarat att han ju inte skulle vara där (han ramlade säkert inte med flit, men han hade ju gått dit med flit..), men jag tycker inte att detta är något som är så upprörande.

  • Queenie70
    Kodia skrev 2013-12-13 22:05:09 följande:
    Läraren borde ju inte ha skrikit åt dig så klart, utan förklarat lugnt, eller bara sagt att de arbetar med barnet utefter hur de har bestämt, el dyl. Jag kan tänka mig att pojken varit i pölen flera gånger tidigare under dagen, och att de pratat om det, och kommit överens om att han inte ska vara där mera. Kanske har han inga fler uppsättningar torra kläder? I och för sig borde hon kanske varit mer tydlig mot pojken och förklarat att han ju inte skulle vara där (han ramlade säkert inte med flit, men han hade ju gått dit med flit..), men jag tycker inte att detta är något som är så upprörande.



    Vilka märkliga prioriteringar du har? Du anser inte att läraren borde ha skrikit åt den vuxne, men att det var helt ok att skrika åt barnet. Hoppas du inte jobbar med barn för det TS beskriver är helt oacceptabelt.
  • evaanderzzon

    Usch, gör ont att läsa detta. :( Först och främst; ALL HEDER TILL DIG! Du som stod upp för pojken! Härligt! :) Läraren gjorde helt fel. För det första så ska inte en vuxen på förskolan eller skolan skrika åt ett barn. Ej heller beskylla barnet utan att vara säker på sin sak. När jag var barn så hade min sexårsklass två lärare. En var underbar, en var en riktig hagga! Till att börja med så skrek hon typ jämt, talade alltid nedlåtande till barnen och så hade hon den där förbannade VISSELPIPAN runt halsen som hon gick och visslade oss i öronen med när vi inte "lydde" eller hörde henne med ens. - Och nej, detta var inte 1873, utan 1994, hör och häpna! :O En dag, strax innan sommarlovet, så kommer min mamma och ska hämta mig. (Hon har hört mig och mina vänner berätta om denna hagga, och hon har även pratat med andra föräldrar om henne och hennes sätt). Min mamma får då, med egna ögon se när haggan blåser i sin visselpipa och haffar tag i en pojkes arm och nyp-vrider till huden så hela ansiktet på grabben knorvlar ihop sig. Ser ut som att han käkat citron typ. (Till historien hör även att detta inte var första gången som haggan nypt nån). Min mamma går då fram, ser henne i ögonen och höjer rösten och frågar vad i he*vete hon håller på med!? Och så tar hon tag i haggans arm och nyper till och säger: "känns det bra!?!?!? VA!!!??? - Det ska bli så jääääääfla skönt att få SLIPPA dig din vidriga KÄRRING!!!" (Vi skulle få vår lågstadielärare efter sommarlovet). Jag skämdes ögonen ur mig. Mina kompisar älskade min mamma från den dagen. Haha! ;) Så, ja, vad vill jag säga... Flummar här på kvällskvisten... Jo! Bra gjort! Verkligen! Och vik dig aldrig! Stå ALLTID upp för barnens rätt! Bra att du kontaktade pojkens föräldrar också. All heder, än en gång. KRAM!

  • studentbruttan29

    Stå på dig TS. Det behövs. Vet flera lärare som ALLTID skyller på s.k. "orosbarn".  


    Jag var med när ett barn fick skäll för att vara lat när han inte kunde skriva med höger hand under ett test.
    Läraren skrek att han var lat och att han skulle skriva med vänster hand istället, detta gick inte så bra för denna 10-åring.
    Jag såg (jag var praktikant i klassen) att pojken handled/underarm såg lite svullen och konstig ut och jag sa då till pojken att han säger vad jag ska skriva så skriver jag åt honom. Läraren surnade till rejält och jag sa argt att jag tror på XX. Läraren säger att han alltid är lat och vägrar tro på pojken och att han verkligen har ont.


    Dagen efter kom pojken och hans mamma, lagom glada. Vad hade hänt, jo, pojken hade brutit armen!! Läraren vägrade be om ursäkt och höll avstånd till både mig och pojken under resten av tiden jag var kvar.

    Önskar jag hade vågat stå på mig som du TS. Det behövs! 

  • ÖNadja

    Jag har tänkt mycket på så många gånger vi föräldrar säger till våra barn att dom ska stå på sej om dom anser att något är fel, men om vi vuxna aldrig agerar när något är fel, hur ska då barnen egentligen lära sej att göra det? Det är vi som är förebilder för barnen och "barn gör inte som man säger, dom gör som man gör".

    Tack för ert stöd. Jag ska göra en anmälan av detta på måndag.

  • glassen

    Prata med rektorn. Att en lärare beter sig på det sättet är inte acceptabelt. I förskoleklassen är de ännu så små och vilken lärare de får där kan ju påverka hela deras framtida skolgång. Hoppas verkligen rektorn tar dig på allvar och gå gärna samman med fler föräldrar i klassen. Lycka till.

Svar på tråden Läraren skrek åt pojken och anklagade han för att ljuga när han talade sanning. Vad kan jag göra?