emelielj skrev 2013-11-30 08:25:33 följande:
Påverkan utifrån skulle jag säga. Jag väntar mitt andra barn, en pojke till fick vi reda på på ultraljudet igår. Svärfars reaktion var Ajfan, nästa gång tar det sig.
Snacka om att jag känner att jag gör honom och alla andra som hoppats på en tjej besvikna.. Jag var bara orolig över att något skulle vara fel på barnet osv. Blev så glad när allt såg bra ut.
Nu känner jag att min andra son inte kommer vara lika efterlängtad av min familj på grund av sitt kön.
En av mina bättre vänner har 6 pojkar tätt, hon är jättenöjd.
En annan har 3 st men den fjärde blev en flicka, då var hon själv väldigt inställd på att det var klart att den sista också blir en kille, men ut kom men liten flicka. Alla bekanta var såååå glada för hennes skull, hon själv tog det med jämnmod.
Det är så tråkigt att man skall känna att andra skall ha åsikter om könet på ens barn, själv har jag en av varje och kommentarerna haglade "Ja, NUUUU är familjen komplett". "Vad skönt, nu behöver ni inte skaffa fler barn" osv...Ungefär som man måste göra ett försök till om lillasyster varit en kille, eller att man lever med en icke komplett familj om man inte har båda könen. I övrigt, en så lycklig mamma som ovanstående 6 barnsmamman har jag aldrig träffat, det bara strålar om henne om man nämner hennes barn.
Grattis till pojken föresten.
