Inlägg från: Anonym (Osäker...) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Osäker...)

    Att avsluta uppdrag som kontaktfamilj =(

    Min make och jag har varit kontaktfamilj till ett underbart litet barn i nästan tre år. Hen är hos oss varannan helg plus minst en dag i veckan. Och hen kommer nog inte ens ihåg livet innan oss.
    Vi älskar verkligen detta barn, och har alltid haft ett bra förhållande med hens familj.

    MEN, vårt liv har verkligen förändrats under dessa år. Jag har drabbats av en kronisk sjukdom och maken har en helt ny jobbsituation som gör att han nu aldrig har någon ledig tid. Trots detta har vi självklart löst allt så bra som möjligt för barnet, och hen har nog inte märkt allt för mycket av förändringarna.

    Nu har vi dock blivit gravida. Något vi aldrig trodde skulle hända (lång historia). Och häromdagen fick vi veta att det dessutom är tvillingar!
    Jag kommer aldrig klara av att vara ensamt föräldraledig, utan kommer fortsätta vara sjukskriven (och snart bli sjukpensionär), medan maken är hemma med bebisarna.

    För vår skull hade det varit perfekt att flytta till makens hemstad, 20 mil bort, för att kunna få stöd från hans familj. Hans syster ska dessutom ha barn en månad före oss.
    Där vi bor nu har vi barnlösa vänner, men inget vettigt nätverk som kan stötta alls. Och själv har jag ingen familj att tala om. Detta gör också att jag känner starkt att barn ska känna sin familj och veta att den finns där för dem.

    Men om vi flyttar kan vi naturligtvis inte fortsätta vårt uppdrag som kontaktfamilj... Och det känns förjävligt! 
    Jag vet inte hur viktiga vi verkligen är för det här barnet, men jag inbillar mig att ett avslut hade varit riktigt tufft för hen. Och jag vet att det hade varit det för oss!
    Nu är vi helt kluvna. Ska vi göra det som är bäst för oss och våra tvillingar, eller bör vi prioritera kontaktbarnet som vi ju faktiskt haft i flera år? 
    Har vi ett jobb som vi kan säga upp oss ifrån? Eller är vi en del av en familj som i så fall ska prioriteras? Orkar vi ens med hen och hens problematik när vi får tvillingar?

    Vi trodde verkligen aldrig att vi skulle hamna i den här situationen. Vad tusan gör vi!?! 

  • Svar på tråden Att avsluta uppdrag som kontaktfamilj =(
  • Anonym (Osäker...)

    Tack för gratulationen!
    Den här situationen gör att vi knappt är glada över det mirakel som denna graviditet faktiskt är. 

    Bebisarna kommer ju dock födas innan vi flyttar, så en viss känsla av att bli ersatt tror jag blir svårt att undvika. Vi skulle heller aldrig bara flytta, utan att soc fått hitta den minst smärtsamma lösningen av långsam utfasning/överflyttning.
    Och självklart skulle hen Alltid vara välkommen och vi skulle naturligtvis förtsätta hämta och lämna vid sådana tillfällen.

    Men kan vi verkligen flytta...? Usch, det känns så fel allting. Att lämna hen. Att uppfostra våra barn utan nära kontakt med familjen. Att orka med två bebisar på en gång utan något stöd/uppbackning... Det är verkligen pest eller kolera. 

  • Anonym (Osäker...)

    Hen har nyss fyllt 6år.

  • Anonym (Osäker...)

    Om vi bestämmer oss för att bo kvar där vi bor, så kommer hen naturligtvis bli som ett storasyskon till våra små. När hen är hos oss är hen en del av vår familj, precis som tvillingarna kommer vara!

    Men om vi ska flytta så blir det ju ytterligare en förlust för hen om hen knutit an till bebisarna allt för mycket... 

  • Anonym (Osäker...)

    Uppdraget är en uppväxtplacering. Tanken från alla håll har alltså varit att hen ska vara hos oss fram till sin 18-årsdag. Och vi har ju tänkt att vi kommer ha kontakt kanske hela livet.

    Att klara av tvillingar utan stöd är väl en sak. Det är tufft för friska vanliga familjer. Men vi har varit ihop länge och tagit oss igenom många bakslag och vi kommer definitivt klara det här.
    Men när alternativet att ha en familj runt sig finns, så är det väl inte konstigt att det känns mer lockande...!

    Det jag oroar mig för är att vi hittills har lagt ner all vår extra energi på kontaktbarnet och hens behov. Kommer vi få ihop detta med tvillingarnas behov? Kontaktbarnet har ju sin problematik med sig, så det är ju inte som ett vanligt syskon på deltid... 

  • Anonym (Osäker...)

    Såg nu att man kan läsa mitt inlägg som att vår graviditet är ett bakslag. Så menade jag naturligtvis inte.

    Dessa bebisar är det mest fantastiska vi någonsin kunnat tänka oss! Bortsett från att vi hittade varandra så finns det inget i livet som vi är ens i närheten av så glada över!!!

  • Anonym (Osäker...)
    Anonym (Z) skrev 2013-11-23 11:47:00 följande:
    Men ts jag tycker det ändå är konstigt om man inte kan avsäga sig uppdrag för att ens egna familjebildning förändras, känns som du gör en höna av en fjäder just nu
    Gör vi det?  Det vore ju skönt i så fall! 
    Vi ser det som att vi har lovat det här barnet och hens familj att finnas där och stötta dem genom livet. Och att vi därför sviker dem nu. 
Svar på tråden Att avsluta uppdrag som kontaktfamilj =(