Stackare! Jag vet en bra advokat i sthlm...
Jag har själv varit i en liknande situation och vet hur fruktansvärt jobbigt det känns. När man är mitt i det, det enda man vill göra är det som är bäst för ens barn. Skickar lite av den styrkan jag fick av de jag hade nära, när jag var mitt i och allt var jobbigt! Men kom ihåg att det blir bättre, det kommer att vara över så småningom! Kram
Hon heter Gisela Tranchell och var jättebra!
Tips; smutskasta inte pappan, den som har samarbetssvårigheter är den som blir av med vårdnaden!
Lägg fram saklig information, inte färgad av dina negativa tankar och känslor om pappan.
Sök gamla rättsfall, det är offentliga handlingar, som du kan ta stöd av.
Läs böcker där du kan hitta fakta om hur barnet påverkas av en förälder som är tex aggressiv. När det är lämpligt att barnet är borta si och så många timmar från boendeföräldern. Fakta om hur viktigt det är med rutiner, läs om anknytningsteori!
Och lägg fram dessa fakta!
Tyvärr är det svårt att få enskild vårdnad. Du får bara se till att göra det bästa av situationen, så det blir så bra son möjligt för barnet!
Se till att du har någon med vid lämningar och hämtningar, för det är ju så jobbigt att se personen!
Jag tror inte på gud, men jag fick hjälp av kyrkan! Pappan till mitt barn var så oerfaren och ville ha vår 8 veckors varannan vecka!!! (Det fick han inte) Jag fick då hjälp av en diakonissa från svenska kyrkan som var med, på sin fritid, och hjälpte pappan med barnet! Så där kan du få hjälp, säkert med mycket annat! De är så trevliga :)
Hoppas det går bra för er! Kram
Jag har en kompis som hjälpte mig jättemycket, hon pluggade till socionom just då så det var hon som tog fram rättsfallen! Fråga juristen du får tag på! Där får du mycket hjälp!
Jag ammade länge, för så länge de ammas kan de ju inte sova borta!
Det var ständiga möten på familjerådgivningen, för att göra scheman! De var jobbiga och ibland bråkiga! Det började lugna ner sig när sonen var ca fem år och i dag, efter 10 kan vi äta middag tillsammans och prata om gemensamma regler osv runt vår son! Men det har ju tagit några år! Tills min son var fem skrek o grät han när han skulle till son pappa. Han slog, rev och spottade på honom! Klamrade sig fast vid mig och jag fick slita loss honom och lämna honom hos hans pappa! Det är det värsta jag varit med om! :'(
I dag har de en bra relation och det är väldigt skönt!
Det finns flera som säger att små barn inte minns vilket jag tycker är struntprat då mitt barn var under en längre tid rädd för män, höga röster, dunsar. Just nu känner jag mig maktlös men även omtag tar fram sånt här tror du ändå inte att dom kommer fnysa och säga att han inte minns? Hur gjorde du? Vad det till familjerätten du lade fram det här?
Ja, det kanske var familjerätten! Det var så länge sen!
Våldet måste du alltid anmäla, så fort du kan så det är dokumenterat! Annars är det ju ord mot ord!
Jag är boendeföräldern och han har umgänge! Ff gemensam vårdnad, vilket är lite besvärligt när papper ska skrivas på, akuta läkarbesök mm
Hans pappa har ett umgängesschema vi går efter, men om han av ng anl velat träffa sin son har jag alltid låtit honom gjort det. Han har aldrig visat sig aggressiv mot honom. Och om min son velat gå till sin pappa ng gång extra så har han alltid fått det!
Pappor är ju väldigt viktiga för sönerna när de är lite större och jag är ändå glad för mun son att han har en pappa! Det är nog värre om det är en pappa som inte vill ha något med barnet att göra.
Men vi får hata papporna så mycket vi vill, men i hemlighet! :)