Sådana män upprör mig!

Tvärtom då?

Hur menar du? Jag är abortkritisk både i fall när mannen och när  kvinnan tar initiativet till abort om det inte är
ett extremfall som ett medicinskt nödfall , men just i denna tråden ville jag uppmärksamma män som utövar påtryckningar på kvinnor för att göra abort. Det förekommer.

Om jag var man och hade de värderingar jag har nu skulle jag inte vilha tvingas in i ett känslomässigt eller ekonomiskt ansvarstagande! För det är exakt vad det innebär att bli förälder.

Varför ska enbart kvinnan ha rätten att göra abort och slippa ifrån ansvaret av att prevemtivmedel inte fungerat eller de haft oskyddat sex? Männen borde ges alternativet att friskriva sig från ekonomiskt ansvar åtminstonde. Det känslomässiga ansvaret blir helt klart knepigare att slippa ifrån. Men det är tufft för vissa kvinnor som väljer abort också.

I så fall är det ju en rekommendation att inte befrukta kvinnan.En graviditet är ju faktiskt resultatet av  både kvinnans och mannens fria val att ha (penetrerande) sex. Samlag kan leda till graviditet även om man försöker undvika det. Jag rekommenderar tex kondomer, men man skall vi användandet vara medveten om att de inte är 100%-iga. Om kondomen går sönder satsar jag på föräldraskapet.

Vad gäller juridiken så har jag inget färdigt förslag till den "perfekta abortlagstiftningen" (Sverige har fri abort i 18 veckor medans andra länder med fri abort har det i 10-13 veckor), men oberoende av lagstiftning så är jag på ett etiskt plan kritisk mot både kvinnors och mäns initiativ till aborter. Jag är på ett etiskt plan emot de flesta aborter som görs i Sverige. på ett juridiskt plan föreslår jag inte att alla de aborter jag rent etiskt är emot skall vara olagliga. Men attityder och värderingar har betydelse för hur mycket borter som görs oberoende av lagstiftning.

Och jag anser att eftersom kvinnan har ett val att behålla eller inte behålla barnet så borde mannen också få ett val.

Vad skall då ske om den gravida kvinnan inte vill genomgå en abort utan föda sitt barn medans mannen säger "gör abort"?

Trodde jag gjort det klart det tidigare inlägget! Låt mannen gå, tvinga honom inte att ta ansvar för barnet, varken känslomässig eller ekonomiskt. Och kvinnan får leva med hur det påverkar barnet att inte ha någon "pappa".

Jag håller med till viss del. Jag tycker att det är tramsigt att vissa män låtsas som att de inte har ansvar för ett barn bara för att det är oplanerat, och jag har en viss emotionell aversion mot abort. Men jag tycker att Sverige har en bra abortlagstiftning som säkert räddat (minst!) tusentals kvinnor från komplikationer efter illegala aborter, och jag skulle aldrig få för mig att döma folk som genomgått en abort, oavsett vad de hade för skäl, eller på något annat sätt propagera mot abort.

Fast jag skrev ju redan i startinlägget att han kunde göra det. det finns ingen lag mot skillsmässa för att kvinnan är gravid eller för att man har ett litet barn.

I Sverige är

I Sverige är det "förbjudet" att tänka abortkritiskt. det anses inte  PK. Jag är dock inte PK. Man kan kritisera/döma handlingar utan att döma personer. Jag ser vissa handlingar som oetiska men ändå personerna som gör dem som oändligt värdefulla. Man får skilja på handling som man kan ha synpunkter på, och person.

Oavsett lagstiftning har jag en nollvision. Har man som Sverige västeuropas mest långtgående fria abort rent juridiskt sett så vore det klädsamt tycker jag om man också hade ett verkligt  och effektivt abortförebyggande arbete. Ett sådant saknas i Sverige.

Att förebygga aborter kan ha 3 delar som kombineras för bästa resultat.

1) Förebygga graviditeter

2)Underlätta för kvinnor och män att se andra alternativ än abort då graviditet redan är ett faktum-dvs att ELIMINERA problem hellre än foster. Dvs underlätta för alternativ till abort och det kan både samhälle och enskillda hjälpa till med. Vad som kan öppna andra vägar och vara alternativ är helt olika från fall till fall.

3) Ha en diskussion om värderingar så att både mäns och kvinnors attityder och värderingar , synen på de oföddas värde, förändras i stort i samhället.

För mig är livet heligt både utanför och innanför livmodern. Jag använder ordet heligt MEN vill betona att även om jag själv är troende dyker idag OCKSÅ ATEISTISKA grupper upp som är abortkritiska på filosofisk grund. Detta är en mycket intressant aktuell utveckling i utlandet.

För mig personligen är livet så heligt att jag  sagt nej till att bära vapen och är till och med vegetarian. I utlandet har det nu också börjat komma fler o fler grupper som kombinerar en pro-life-ståndpunkt med ett djurrättsengagemang. Det har inte kommit till Sverige än så mycket utan är mest vattentäta skott mellan abort-kritiker och djurrättare, men det har börjat poppa upp facebookgrupper som är både pro life och veganer/vegetarianer. Jag tillhör själv den skaran, men i Sverige dominerar kanske ännu vänsterpersoner som inte är abortkritiska fortfarande djurrättsengagemanget. 

Nya kombinationer och nya åsiktsläger bildas. Något är på gång. Något händer.

Om du med "något är på gång" menar att det allmänna stödet för en fri abortlagstiftning håller på att ändras, hoppas jag verkligen att du har fel.
Jag är också kristen och värnar livet (även om jag tycker att människan är mer värd än djuren), men jag anser att kvinnors (och mäns) rätt att bestämma över sina egna kroppar är viktigare än min subjektiva tro, mina åsikter om att en abort ser ganska äcklig ut och mina filosofiska funderingar om när en människa blir en människa. Jag förstår inte heller poängen med "abortförebyggande arbete", jag tycker inte att det finns någon anledning att tala om för kvinnor som gör abort att deras val är fel.

Som ett sidospår i tråden (vilket väl förvisso även abortdiskussionen är) tycker jag att det är fånigt att påstå att åsikter är "förbjudna" för att de inte är "PK" och stolt hävda att man själv minsann inte är "PK". Om man är politiskt korrekt för att man är för jämställdhet och inte tycker att man ska bete sig dumt mot t ex kvinnor, homosexuella, utlänningar, knarkare, religiösa, handikappade, barn, gamla, etc., etc., vill jag nog t o m påstå att det är mer fördelaktigt att vara "PK".

Jag menade att nya åsiktsläger bildas med åsiktskombinationer som förut inte var de klassiska. Jag tror att
detta att vara etiskt abortkritisk är på uppgång. Lagstiftningen är en helt annan diskussion. Men jag ser oftare ifrågasätande av 18-veckorsgränsen nu än innan. Andra länder med fri abort har som sagt fri abort i 10-13 veckor.

Egentligen innebär efterfrågan på aborter att män och kvinor som vill ha abort gjord ställer anspråk på hur andra skall aktivt använda sina kroppar för att eliminera konsekvenserna av mannens och kvinnans fria val när de hade sex. Skillnaden imot behandling av tex ett benbrott är att en tredje part dödas , nämligen fostret. Den juridiska "rätten" att välja abort tom vecka 18 innebär inte att jag etiskt och andligt ser de flesta aborter som rätt. Poängen med abortförebyggande arbet som jagser det är at undvika att döda och i stället bevara
ett påbörjat liv. Att tala om för någon att den gjort fel är inget självändamål , men jag ser de flesta aborter som
synd mot människor och mot Gud.Men ÄVEN ateister oponerar sig idag mot aborter på etisk grund.
Att höja en röst kan vara för framtiden och för att man älskar såväl fött som ofött liv och hatar dödande. jag är väldigt mycket icke-vålds-tänkande och hatar allt dödande av såväl födda som ofödda.

Jag menar givetvis inte att åsikter är juridiskt förbjudna , men att man kan få utstå mycket förföljelse för
att uttrycka vissa åsikter. PK innebär mer än det du nämner.

Jag skrev fort så det blev en massa skrivfel ovan. Beklagar!