Någon oförklarligt barnlös som väntar på att få göra IVF?

Hej! Vi är oxå ett par som inte lyckas på egen hand. Vi började tillverka i sept 2011, fick ett utomkved som opererades bort i feb 2012. Sen inte ett liv där nere!

Vi har äntligen fått tid på vår fertilitetsklinik nu 5 feb. Ska lämna blodprov innan det.

Det har varit otroligt påfrestande. Käkade två pergotimekurer med orkade inte med alla biverkningar. Vi har fått ringt och tjatat oss vidare hela tiden. Vårt landsting är segast i sverige :(

Skrämmande med IVF... Alla mediciner med biverkningar, äggplock, stoppa tillbaka.. Och tänk om inte det funkar för oss heller? Är ju redan knäckt som man är... Orkar man gå igenom det? Mycke tankar...

Ja, jädrar vad man googlat och vill hitta orsaker! Vi har ju heller "inga fel" för vi blev ju gravida fast det blev ett X :( Sen har det bara varit mens, mens, mens i 2 år nu. Och kört med allt känns det som, pergotime, fertilitetsglidmedel, tabletter, ägglossningstest... Nada har funkat. Så nu känner jag bara att det får va bra, det räcker, orkar inte mer. Och så är det så lång väntetid på fertilitetskliniken så det gör ju oxå att man ger upp. Så just nu tycker jag egentligen mest synd om min man som vill ha 3 barn och med jävligt mycket tur kanske han får 1. Jag är redan inställd på att det inte blir något för jag tror verkligen inte att vi passar ihop "genetiskt". Känns som att min kropp vägrar ta emot embryon. Men det finns mycket annat man kan göra här i livet som tur är :)

Vi har ju enligt ägglossningstester prickat in ägglossning varje månad men det går ju inte. Så när vården inte kan förklara vad som är fel så börjar man tro att det är vi som inte passar ihop. Och ska vi då genomlida 1-3 IVF försök och det inte heller går, så hade man ju önskat att man insett fakta innan man genomlidit IVF. Jag tror inte att det är mindre psykiskt påfrestande än vad vi genomlidit hittills.

Så nu är jag helt urlakad på energi. Jag önskar verkligen att jag kunde hålla humöret uppe men det går verkligen inte...

Man börjar ju oxå fundera varför man vill ha barn oxå.. Är det för att alla andra skaffar eller är det någon slags pusselbit som fattas i livet? Jag trivs ju himla bra med mitt liv. Jag jobbar, reser, kan sova hur länge jag vill på helgen.. Ja.. Det är mycket som snurrar runt i huvudet :S

Ja det är jobbigt. Skönt att du hittat ett inre lugn ett tag iaf :) Jag försöker bara fokusera på att jobba och kliva upp i karriärstegen. Är det meningen att vi ska ha barn så kommer väl "Han där uppe" fixa det ;) Tills dess, får det va. Vill verkligen inte att detta ska äta upp mig mer för jag känner hur jag har gått från att vara ett rivjärn, social och utåtriktad till en nedbruten associal människa som bara vill ligga i soffan. Jag tycker inte att någonting är roligt alls längre :/ Inte ens shoppa!! ;)

Med tanke på tidigare inlägg så har jag oxå tänkt så, jorden är överbefolkad, vill jag sätta ett barn till den sjuka värld vi lever i etc. Många barn behövet jourhem via socialen,vilket jag haft som förslag för min man, men det vägrar han. Jag jobbar inom skola, där får man ju va lite förälder ibland ;) Vilket oxå är tufft tidvis med barn som lever i missförhållanden etc.

Men för att blicka framåt, så har vi möte 5 feb på fertilitetskliniken och där kommer allt gå jätte långsamt så nu kör vi fokus på resor och karriär :) Ska på anställningsintervju nästa vecka och sökte ett till jobb idag :)

Hur jag orkar byta jobb- jag måste! Slår snart ihjäl min chef, han är värdelös!

Varför fick jag pergotime- bra fråga. Vet jag inte ens själv. Har inte fått nån info alls. Tidsfördriv tror jag då de har så lång väntetid.

Dom har inga resurser som dom så fint kallar det. Tog 7 mån och en utskällning för att få tid till utredning. Jag har sett att vissa får tid ganska fort men tyvärr är dom väldigt långsamma här :( Så då blir man less och lägger ner. Har inga förhoppningar just nu, så resor och jobb står på schemat. Annars kommer man må ännu sämre eftersom det tar så lång tid och vi har väntat tillräckligt tycker jag.

Javisst finns det privat att vända sig till, 25 mil bort. Kostar 34,000 för IVF plus resor och mediciner så då orkar vi inte krångla med det. Var sak har sin tid så det ordnar sig väl nån gång :)

Synd för det där med röda hund :(

Jag tror ju att det är nåt fel eftersom det verkligen inte funkar för oss, men enligt vården ska vi inte ha några problem. Då blir man ju less faktiskt och ger upp.

Ska bli intressant att se utfallet till slut :)

Hej på er igen!kändes som att det var jätte längesedan jag var här inne.

Hoppas att det under omständigheterna går bra för er.

Jag var hos fert.läkaren idag och pratade om behandling och sånt. Hon sa att IVF troligtvis blir till hösten först. Sen ändrade hon sig så att vi skulle få komma på IVF-samtal i april-maj så vi hinner en IVF innan sommaren, så det var ju positivt! Hoppas det blir så oxå.

Så nu ska jag ta gonal-f fram tills dess. Å jag som hatar sprutor :( Jag förstår inte riktigt hur detta ska gå... Plus att jag måste ha med sprutan utomlands och ta det där :( Jävla besvär!

Ja ja.. Det ordnar sig väl till slut..

Calqyl: eftersom vi inte haft ett enda tecken på grav på 2 år och kötiden för IVF är lång, samt att jag bara har en äggledare, så vill hon att jag tar gonal-f fram till IVF. Hennes tanke är att stimulera så att äggstocken på vänster sida (där äggledaren är kvar) ska stimuleras till 2-3 ägg då det är mkt lite chans att äggledaren plockar ägg från högra äggstocken. På det sättet är gonal bra för man kan då öka dosen efter ett tag om man reagerar dåligt på startdosen. Jag ska ju börja ta spruta på dag 2, sen in på första UL dag 9, och sen blir det ganska täta UL sa hon så de har kontroll på äggproduceringen. Vi förlorar ju inget på att prova... Eller ja.. Det blir mkt resor och pengar dock.. En spruta/ mån 2700kr :/ Men som hon oxå sa då att jag fort kommer upp i högkostnadsskyddet så IVF-medicinerna blir jättebilliga. Och dom är svindyra annars.

Meeen jag är ändå väldig negativ och bitter ändå! Tror inte gonal kommer funka heller.. Jag är så säker att jag skulle kunna lova att OM jag blev gravid med gonal så ska jag sätta mig och skita på torget! ;)

Det är bara att ha tålamod och sysselsätta sig med annat. Åker till Kap verde 13 feb och sydafrika 9 april så får fokusera på det :)

Önskar er alla lycka och håller tummarna för er! :)

Ja det får man ju höra att om man slappnar av så tar det sig, yeah right!?

Vi planerar oxå USA fast i mars nästa år! Fyller 30 år då så vill åka på karibienkryss :) Dock OM ivf-en tar sig innan sommaren kommer jag inte få flyga då ändå..

Men det ger sig. Visst är det bra att få testa nåt mer innan MEN! Jag har 6 mil till kliniken och från kliniken till jobbet 12 mil!! Och sen 6 mil hem igen. Så det suger att jag måste in på täta kontroller pga gonal för jag har varken tid eller lust alls att åka som en idiot kors och tvärs :(