Angående träff med kurator inför äggdonation Sverige
Vi upplevde inte detta samtal som så fantastiskt. Men mest p g a att hela grejen känns lite märklig. Att man ska sitta och svara på frågor som, nämn din mans tre bästa egenskaper och så vidare. Kändes ibland som en anställningsintervju.
När man har gått igenom allt som man gått igenom, innan man hamnar i den jobbiga sistsen, där donation är den enda och sista utvägen, så kan jag tycka att man redan visat att man tänkt och tänkt kring detta. Att det på något sätt kan räcka och att man åtminstone inte ska behöva bli utfrågad och granskad.
Vi kände oss granskade under lupp och då har ingen av oss något konstigt med oss i bagaget och vår kurator är väldigt trevlig, men jag tycker att hela grejen är, ja, konstig.
Man följer tydligen ett standardformulär i hela Sverige, med 70 frågor, ungefär detsamma som inför adoption.
Några av frågorna vi fick var om ens uppväxt, sociala situation i ungdomen, mediciner mm.
Vet dock inte hur stor tyngd det läggs på samtalet eller om det görs bara för att göras.
Vill inte skrämma upp dig med detta, för jag tror att det kommer gå jättebra för er, men det här är min upplevelse.