Vi som gör äggdonation hösten/vintern 2013/2014

Hej tjejer,

Lelle75 grattis, även om jag förstår precis att du har svårt att glädjas helt med tanke på dina tidigare erfarenheter. Håller alla tummar att det går vägen!

NinaCamilla, tänker på dig och håller tummarna hårt att UL visar ett (eller flera) tickande hjärta.

NinaCamilla, stor kram till dig

NinaCamilla, tänker på dig och hoppas att allt går bra nu med operation.
Visst är det så att trots allt vi måste kämpa mot, alla svårigheter, hinder osv så hittar man en styrka hos sig själv som man inte trodde att man hade.

Som andra har skrivit, du vet nu att du kan bli gravid, det är ett stort steg framåt!

Under alla våra försök som misslyckades gång på gång tänkte jag att det var min immunförsvar som spökade och att det aldrig skulle gå vägen, jag hade ju haft en immunförsvar sjukdom så det var tyvärr det jag trodde.

Sedan gjorde vi en till ÄD, och jag börjar blöda innan TD. Trots det så tog jag testet, och det var +. Jag fick missfall men i den sorgen kunde jag se att detvar inte som jag hade trott, den hade fastnat... Det tog dock nästan 1 år för mig att hitta orken och modet igen men till slut så... Visst allt kan fortfarande hända, menb så långtharvi aldrig kommit.

Håller tummarna för dig. Kram

NinaCamilla, tänker på dig och skickar styrkekramar.

Är så trött på att höra detta om ålder! För det första tycker jag att det är respektlös av läkarna att säga så, och vilken brist på empati! Ofta har vi kämpat länge o väl, och det är klart att då är man lite äldre än genomsnitten.
Men nej, 42 är inte gammalt!
Så länge du känner att du vill o orkar är det det viktigaste.
Kram NinaCamilla!

Villsågärna, vill bara önska lycka till i morgon!
Själv ska jag på RUL på torsdag, är rätt nervös, hoppas allt kommer att vara bra...
Vecka 18 nu, sjukt hur snabbt tiden går!!

NinaCamilla, skönt att du mår bättre.

Som tur är är vi alla tillräckligt envisa och tillräckligt starka för att fullständigt strunta i alla dessa kommentarer från okunniga om vår ålder!

Kram på er.

Lelle, RUL betyder bara rutin ultra ljud.
Vet inte vilken vecka man kan se könet, men det gör man iaf i vecka 18.
Sedan beror det väl på hur barnet ligger i magen!
Själv fick jag veta att vi får en extra ultra ljud i maj för att kontrollera moderkakan, men annars var det inga skillnader för att det var ÄD.

Grattis vsg!!

Nu har man varit på RUL och allt såg bara fint ut! Känns som en enorm lättnad.
Nu bestämmer jag mig för att sluta oroa mig och bara njuta

Många tankar o styrkekramar till alla er som kämpar. Den upplevelse är värd alla besvikelser, svårigheter, smärtor som vi går igenom.
Håller alla tummar för er.

Kram!

Bullenochgrisen tack

Vi gjorde 3 försök i Spanien (totalt 5 embryo), som i te gav något. Sedan tre misslyckade försök på KS, ett färsk och två FET. Till sist funkade sista FET!!
Så sjunde gången gillt kan man säga...

Det är helt ok!

Anledningen att vi fick stå med i kön var att jag blev steril efter cellgiftsbehandling. Vi hade just börjat försöka skaffa barn, så vi vet inte om det fanns problem innan. Men efter cellgiftsbehandlingen blev jag utrett på kvinnokliniken där de konstaterade att mitt AMH värde var jättelåg och att IVF var ingen ide. Så det fick bli ÄD direkt.

Varför de andra försök inte gick vägen vet vi inte. Min cancer hade med min immunförsvar att göra därför började jag tro att min kropp reagerade negativt mot en främmande kropp och att det var pga det som allt misslyckades...
Men jag fick inse att det för det mesta handlar om embryos kvalité och ingenting annat.
Det är väldigt frustrerande att inte kunna få en förklaring till varför det lyckas eller inte, men så är det inte!
Det betyder inte att det alltid tar så många försök, men det är inte ovanligt att det tar ett par försök innan det fungerar...

Lycka till!

HURRA!!!!! GRATTIS!! Vad roligt!
Dock förstår jag precis hur du känner, det var likadant för mig. Satt på toastolen med stickan i handen och tittade igen och igen "det är två streck,det är två streck, det är..." ropade efter min man "Visst är det två streck???", han var lika förvirrad han...Man vågar helt enkelt inte tro på det.
Men även om det är svårt att bortse helt ifrån ens oro för mf osv, hjälper det inte alls att oroa sig och stressa, så försök så gott det går.
Kram!

Tack! Ja, det var helt otroligt att få se den där lilla i magen och att få veta att allt var OK!

Jenkis, förstår att du är orolig och att tankarna snurrar, men risken att ni råkar ut för detta igen kan inte vara stor.
Förstår att det inte hjälper och att tankarna finns där ändå. Håller alla tummar för att det ser bra ut! Som villsågärna skrev, ni har fått er beskärda del och det bara ska vara bra nu.
Kram!

Redan, beklagar verkligen. Men är det inte lite tidigt fortfarande? Kram!

Känner igen så mycket av vad du skriver...Ett tag kände jag verkligen som att jag har förlorat mig själv och visste inte längre vem jag var. Jag blev räddad av min hobby, där jag kunde vara bara jag och inte den barnlösa tjejen som har fastnat i behandlingsträsket...Efter alla misslyckade försök bestämde jag att det var dags för en paus och en reflektion och fick min man att förstå att jag orkade inte mer just där och då.

Det tog mig 8 månader att till slut bestämma att ge vår sista embryo en chans. Det kändes andå dumt att lämna den i frysen! Men jag sa också att det var sista försök. Det höll på ta över hela vårt liv.
Och nu sitter jag här, i vecka 18+6 idag.

Vägen är fortfarande lång, men jag börjar inse att det blir en bebis om några månader, och det är värt alla tårar, alla utbrott, alla stunder där jag har känt mig misslyckad, ALLT.

Och jag vet inte hur det hade gått utan er på forumet heller.

Så Redan, ge inte upp än!

Kram

Redan 47, lycka till!

Stort grattis Jojjo77!