Vad tråkigt! Jag var också nere efter att vårt andra försök misslyckades. Jag vet att det verkligen inte är många försök och det betyder ingenting. Men ändå, nu har vi väntat och väntat i flera år för det här. Fast nu känns det bättre, jag har hunnit vara iväg på en rolig skidresa i april som blev en oväntad paus i försöken och så gör vi vårt tredje försök i maj i naturlig cykel. Tydligen såg allt så himla bra ut så det var bäst med naturlig, det är väl bra men det hade samtidigt varit skönt att få göra något annorlunda denna gången.
Vi har bestämt oss för att göra tre inseminationen och ett IVF med ev återinföring och blir det inget då så struntar vi i barn. Vi vill båda ha barn men inte till vilket pris som helst, det här är så jobbigt och tar så mycket kraft.