Hej! Vad roligt med svar i min tråd! Förlåt, pocatello, att jag aldrig svarat på ditt inlägg.
Det har varit en väldig röra för oss, hela historien med IVF-klin i Umeå. Måste tyvärr erkänna att jag inte har särskilt mkt förtroende för dem just nu.. :/ Sen har vi haft rätt mkt otur överlag, redan från det att vi började med utredningen i vårt hemlän, eftersom den utredningen tog oss ca 6 månader pga först väntetid och sedan "tappades vi bort" (de trodde av någon anledning att vi inte ville fortsätta utredningen) så att det tog en massa extra tid innan läkarbesök osv. Och när vi väl skulle få remissen skickad kom de på att vi ju behövde göra kuratorsutredningen också..
Men sen hamnade vi iaf till slut i Umeås kö. Och när vi först pratade med dem på hösten sa de att de hoppades vi skulle få komma "innan jul" eller senast i januari... När vi pratade med dem i januari sa de att "vi hoppas under våren" eller senast innan sommaren.. När vi pratade med dem i maj hade de redan kallat alla som skulle få komma innan sommaren men de "hoppades till hösten". När vi pratade med dem i augusti fick vi reda på att vi skulle få komma på det där läkarbesöket men de kunde inte svara på några frågor om det betydde att vi skulle få börja med behandling sen.
Men på läkarbesöket fick vi veta att det tydligen fanns en donator till oss trots allt, men att vi behövde komplettera med en extra undersökning först. Vilket ledde till ytterligare några månaders fördröjning innan vi kunde, till slut, göra vårt första försök. Och när vi väl fick göra vårt första försök var allt jätteförsenat, vi fick komma in 1 1/2 timme efter utsatt tid och en halvtimme (!!) innan vår hemresa var bokad så fastän de försökte låtsas att de inte var stressade så kändes det väldigt förhastat allting och vi var superstressade när vi sedan sprang därifrån för att hinna med resan. Behöver jag säga att vi var tämligen besvikna och ledsna ganska lång tid efter den upplevelsen.. Det blev liksom droppen.
Det blev ju ingen graviditet av det heller så nu måste vi tyvärr utsätta oss för ytterligare kontakt med dem framöver. Får se om det överhuvudtaget kan bli några fler behandlingar med alla deras helgstängningar och långa jullov och sommarlov. Tyvärr är mitt intryck av de i Umeå att hela verksamheten är utformad utifrån de ursprungliga IVF-patienterna, deras v.i.p.-patienter så att säga, och vi som är inseminationspatienter är mer ett "nödvändigt ont" som kommer i sista hand. Det syns ju inte minst på att all information man fått därifrån typ riktar sig till par som genomgår IVF. Som sagt, jag har inget direkt förtroende för Umeå längre, de har inte varit otrevliga men däremot har hela upplägget känts tämligen oprofessionellt från början till slut. Hoppas verkligen att ni andra får en bättre upplevelse för allt det här har varit så fruktansvärt jobbigt för oss så vi har liksom inte så mycket pepp kvar över huvud taget. Inte direkt så vi hade föreställt oss att det skulle bli.. :/