Bra/dålig sömn - ett lotteri?

Visst är det så att det är lite av ett lotteri, eller rättare sagt gener. Men sådana gener vet man ju oftast inte på förhand. Men helt klart är det provocerande när folk klappar sig för bröstet och tycker att de är sååååå duktiga som fått ett barn som sover bra i alla lägen (vare sig det handlar om att de minsann lärde sin nyfödda redan på bb att sova i egen säng och att det såklart är därför de sover som underbarn, eller om det handlar om att de samsovit och alltid svarat på behov av närhet och annat) och aldrig med en enda sömnfnurra på tråden

En del människor vill helt enkelt tro annat, jag skrev med en 4-barnsmamma för ett bra tag sen. Jag tyckte att hon som ändå hade flera barn borde väl veta att de är olika varandra redan från födseln. Men hon hade haft turen att få alla barnen sådär enkla och oerhört lättsamma. Gener som sagt. Hon trodde verkligen att det uteslutande var hennes förtjänst att de sov så bra och var så lättsamma. De flesta får ju barn som är skiljer sig från varandra, då utvecklar man förhoppningsvis helt automatiskt en större förståelse för att barnets medfödda egenskaper och personlighet också väger mycket, mycket tungt!

Sen kan såklart vissa detaljer i hur man hanterar olika situationer förstärka olika mönster hos bebisen så småningom. Då är det ju bra om man förstärker de "bra" sidorna och inte de dåliga, så att säga. Men grundläget är ju där från start och det är inget man kan "bota" med "rätt sätt".