Du som är adopterad - skulle du kunna tänka dig att adoptera?

Det är kanske bättre att ställa frågan i känsliga rummet?

Klart jag hade kunnat om jag inte fått egna barn

Min man är adopterad och vi ska själva adoptera, så visst kan man tänka sig det.

Nej. Ska jag ha barn, vill jag ha biologiska barn.

Hade det varit enda sättet att få barn så hade jag funderat på det men det är ingen självklarhet att jag skulle kunna tänka mig adoption. Jag har inget bra svar varför men jag kan inte säga ett självklart JA att jag skulle kunna adoptera.

Nej, säger det samma. För mig var det självklart att jag skulle ha biologiska barn. Vilket jag fått. Annars hade jag avstått barn. Jag ville ha genetiska band till mitt barn. Tyckte det var jättemysigt att vara gravid. Spädbarnstiden, amma. Underbart.

Jag är adopterad och kan inte få biologiska barn. (Det heter bio-barn, inte egna barn, GRRR) Mina adopterade barn är mina egna också! Självklart vill jag adoptera. Men jag håller med er att hade jag kunnat föda själv hade jag gärna upplevt graviditet, förlossning och bebistiden, adopterade barn är ju idag oftast över 1 år. Adoptionsdebatten är svår men överlag tycker jag det absolut gynnar barnet att få familj istället för att bo på barnhem, även om det innebär att rycka upp barnet från sina rötter.

För egen del har upplevelsen att få bli gravid, uppleva en graviditet och få det lilla barnet i min famn varit otroligt viktig. Faktum att jag tyckte det var så mysigt att vara gravid att jag gärna kunde varit det hela livet.

Den underbaraste tiden är de tre första månaderna. Får ångest över hur fort tiden går och önskar att jag kunde pausa den. Känner att jag måste få uppleva ännu en graviditet och ännu ett nyfött barn.

Skulle överhuvudtaget inte kunna tänka mig att ta emot ett barn som var 2 - 3 år. Jag vill vara med från början, en 2 åring är otänkbart, barnet är då så stort att det börjat gå. Att få det lilla knytet i famnen är inget jag skulle överväga att byta bort mot en 2-åring (!), som har blivit så gammal.

Dessutom vill jag kunna titta efter likheter i utseende. Det var viktigt för mig att barnet verkligen är vårt eget. Särskilt som jag själv är adopterad, så vill jag absolut inte adoptera.      

Är adopterad och vill inte adoptera själv. Men med det betyder inte att jag avråder någon att adoptera. Jag är djupt glad och tacksam över min adoption. men jag vill kunna skapa egna rötter och biologiska band till något och då blir det ju genom mina egna barn.

Att adoptera är bland det finaste du kan göra anser jag. Men man måste räkna med att adopterade barn inte alla men flertal kan må psykiskt dåligt när dem kommer till övre tonåren pga sitt sökande isig själv. Detta är ur egen erfarenhet och de vänne rjag har som är adopterade.