Följas åt till ny graviditet efter missfall?

Hej hoppar gärna in här, Fick mitt missfall 26 augusti. Efter tidiga ultra ljudet i v 9 såg dom att det hade slutat växa i v 5. Blödningen har precis slutat och ska ta ett grav test i nästa vecka för att se så det inte visas gravid på det. Sen tuta och köra på bebis verkstaden.
Tycker för tillfället att hjärta och hjärnan inte kommer överrens alls. Hjärnan säger: bättre detta hände nu för hade det gått längre eller så hade det inte klarat sig utanför magen. eller så hade man kanske fått föda fram ett dött barn. Men hjärtat är mer känslomässigt. Kommer på mig själv att vara sorgsen till och från. Och få aha upplevelser aha just det är ju inte gravid mer.
varit en liten jobbig vecka där 2 av mina kusiner fått bra och en vän. Kändes så fel att inte kunna vara glad för deras skull. Blev nästan lite rädd för mig själv där. Är man så elak ska man tänka så... 

Har 2 barn sedan tidigare ( 8 och 10 år ) och dom graviditeterna har varit jätte bra och inga komplikationer på dom.
Är gift med en underbar man. 
Bor i helsingborg       

Är faktiskt lite glad idag. Tog ett grav test i dag och det var negativt. Så alla hormoner från graviditeten är borta. Både jag och mannen är glada för det. 

Och för att punktera jag känner tacksamhet och älskar mina 2 stora barn. Dom såg fram emot ett syskon och även dom blev lite ledsna att det inte gick denna gången. Vi räkna ner på dagarna varje dag då dom fråga när bebisen kommer. Visst kan man ibland känna sig lite nere när nära och kära får barn när man själv gått igenom ett missfal I samma veva..Jag är glada för deras skull..och har grattat dom. Det är ju näst kusiner till mina barn.

Själv mår jag jätte bra nu. Har börjat plugga till kock igen och har 8 veckor kvar nu, har en bra praktik plats på grand hotell. Och trivs jätte bra. 

Mannen var klart med nere ett tag, han har inga barn själv,  utan är bara plast pappa till mina barn. 
Hoppas ni andra mår så bra ni kan
Kramar från mig   
       

Hej alla.
Var ett tag sedan man var här inne. Vardagen har kommit tillbaka. Så mycket med skolan och praktiken. Och det är skönt, då tänker man inte så mycket.Den enda gången man blir påmind om missfallet är när mensen kommer. Har hunnit med att få 2 menstrationer efter missfallet. Eller e inne på andra nu. Denna mens är i alla fall normal, förra kom hur mycket blod som helst. Sorry för ingående informationen. Så kroppen har blivit helt återställd efter missfallet nu. 
Så nu ser man verkligen fram emot ett plus. 

Vid nästa plus tänker jag vara försiktig att berätta för andra att man är gravid nästa gång. I alla fall för barnen som blev så ledsna sist. När det inte funka. Om man nu kan hålla sig för att berätta klart. Har varit ett stöd med att man berätta så tidigt som man gjorde. Hur tänker ni andra när det gäller att berätta för andra?

Hur går det för alla. Har någon fått ett nytt + ?
ha en trevlig dag alla.    

Hej alla !!

Börjar med att gratulera till er som fått +..

Själv så hoppas jag att mensen inte alls dyker upp på torsdag. Och att det blir ett +.
Kroppen känns inte alls som innan mens. Fick redan ömma bröst i början på denna vecka, o det ger inte alls med sig. Idag känner jag smått illamående. Det spänner i magen, på något sätt känns det som om "detta känner vi igen"
Sen kommer tankarna: Tro nu inte för mycket. Så du blir besviken sen.
Men något känns annorlunda. Och jag kan inte sätta ord på vad det e. Lite rörigt blev det allt här.

Efter mitt missfall har det gått 3 menstrationer och det var inte förrän denna omgången som jag märkt av min ägglossning.

Känner min väldigt förvirrad för tillfället. Är det någon som känner igen sig i detta??