jag orkar inte, vet inte vad jag ska ta mig till...

Ehhh,VARNINGSKLOCKOR!

Det första du bör göra är att berätta för någon närstående,din mamma eller pappa kanske. De kan stötta dig i att säga nej till killen,för det MÅSTE du göra. Både för din skull och för barnets skull.
En närstående kan även skydda dig om eller snarare NÄR det behövs.

För han kommer gå över gränsen. Han har inte bara uppträtt oacceptabelt när ni bodde ihop,men nu när du äntligen brutit upp så ska han följa med dig. Han vill inte flytta till dig för att han inte har någon annanstans att ta vägen,han vill flytta till dig för att kunna kontrollera dig,bryta ner dig mentalt och tja,vad som händer sen vill jag inte ens tänka på.

Bara det att du är rädd för honom är nog. DU vill väl inte ha någon som du är rädd för och som är våldsam och arg i närheten av ert barn?
Låt INTE honom flytta tillbaka hur mycket han än bönar och ber. Lyssnar han inte skaffa besöksförbud.

Jag är Narcissus, en fåfäng fakir SAVE ME KAIZER!

bebesmamma skrev 2013-08-31 12:40:57 följande:

Jag har lämnat honom helt och hållet, men nu försöker han på alla sätt att göra så att jag ska få ännu mer problem. Han har tagit i sönder så gott som allt jag hade i lägenheten, även några av vår sons leksaker. Jag kan ju inte komma in i lägenheten och hämta mina saker förens på måndag, då hans mamma ska hjälpa mig hämta allt som är mitt.

Jag har vågat berätta allt ihop för min mamma och för hans mamma (jag har rätt relation med hans mamma). Min syster vet också om det med tanke på att jag och min son bor hos henne nu fram tills den 13 september. Jag var tvungen att flytta helt akut mitt inatten för han började skricka och gorma när jag kom hem från jobb (hade jobbat i 13 timmar) att jag var helt dum i huvudet för att jag inte hade diskat på hela dagen och när jag sa till honom att han kunde ha diskat så slog han knytnäven i soffan sen den gick i sönder och den lille vakna... Tur att min syster bara bor en kvart bort med bil så hon kunde komma till platsen snabbt.

tack för allt ert stöd <3 hoppas att det blir bättre...

Bra gjort,vad starkt av dig! Glöm inte att polisanmäla skadegörelsen och kanske samtidigt höra efter vilket stöd du kan förvänta dig från polisen om han skulle gå ännu längre. Ring även familjerätten och se till så att han inte får ha barnet själv,han känns inte pålitlig alls.

Bra att du berättat för andra,de kan vara ett bra stöd och var inte rädd för att be om hjälp.

Vad du än gör gå inte tillbaka till honom,oavsett hur mycket han tjatar,bönar eller hotar. Och känner du i hjärtat att något är fel så är det fel. Lita inte på honom.

Jag önskar dig och ditt barn allt gott i framtiden!

Jag är Narcissus, en fåfäng fakir SAVE ME KAIZER!

jag orkar inte, vet inte vad jag ska ta mig till...

INNEHÅLL