Rätt till fritids vid arbetslöshet och föräldraledighet - hur kan det skilja så absurt mycket
Den största enskilda anledningen till att det ser ut som det gör mellan olika kommuner är antagligen att skollagen tolkas på olika sätt i olika kommuner. Följande stycke definierar rätten till fritids: 14 kap paragraf 5-6.
Omfattning
5 § En elev i någon av de skolformer som anges i 3 § ska erbjudas utbildning i fritidshemmet i den omfattning som behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier eller om eleven har ett eget behov på grund av familjens situation i övrigt.
6 § Elever ska även i andra fall än som avses i 5 § erbjudas utbildning i fritidshem, om de av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling i form av sådan utbildning.
Det finns i texten alltså ganska mycket utrymme för egen tolkning. Vad är ett "eget behov" och "andra skäl"? Vem definierar det? Ska det krävas läkarintyg för fysiska och psykiska skäl? Blir eleven hjälpt i sin problematik av att vistas på fritidshemmet? Hur lång vistelse ska erbjudas? Osv.
Sen har det såklart också med ekonomi att göra. Många fritidsgrupper är redan överfulla. Därför har vissa kommuner restriktiva regler för att så att säga "minska på trycket".
Därför har vissa kommuner restriktiva regler, andra har generösare.
Sen skulle jag nog vilja protestera lite mot att barnen inte får någon lektid i f-klass. Mycket av verksamheten där (iaf på alla skolor där jag jobbat) bygger på stor del fri lek. Så leka och hinna i gruppen gör man. All social kontakt sker inte endast på fritids.