Litet My skrev 2013-08-24 02:49:41 följande:
Jodå, jag sitter ju med när brukarna sitter med läkaren, i många fall hade ett enskiljt samtal med läkaren efteråt varit att föredra även om man givetvis inte kan göra så bakom ryggen på brukaren, ofta är det ett evigt snyftade, har tom varit med om tokpsykotiska patienter som skärpt till sig de minuterna och lurat läkaren att denne varit frisk.
De jag dock pratar om är inga "förstagångarna" utan det har bara rullat på, och tyvärr för de som bor på tex boende så slavras det ganska mycket med att sätta ut mediciner, har bla stått en hel del om våra övermedicinerade äldre. Även när jag själv sökt hjälp för tex utbrändhet så har det pratats om div Beso och då har jag själv aldrih nämnt det utan läkaren har mer eller mindre sagt "vill du ha nåt att sova på? Att lugna dig på? Och så skriver jag ut nåt mot ångesten" och då är jag väldigt restrikiv med tabletter överlag och tog heller aldrig emot det.
Psykiatrin tycker jag dock är något bättre, både med att vara restriktiv, men också på att följa upp patienterna.
Jag pratade om din vän, satt du med din vän i konsultationen med doktorn?
Även när folk är psykiskt sjuka, så dyker ju alla möjliga konstiga beteenden upp.
Nu fattar jag som din vän inte är psykiskt sjuk per se, utan mer tillfälligt överväldigad av omständigheterna eller?
Jag tror alldeles säkert på att det förekommer dålig uppföljning på patienter med dessa problem.
Tror detta problem är större på våra vårdcentraler, just pga de har en arbetsbelastning och antal patienter.
Som gör det svårt att ha den koll de borde ha.
Sen detta med dessa narkotiska mediciner, så är denna utskrivning betydligt stramare idag än vad det var för 20 år sedan.
på den tiden kunde man ringa in och säga jag behöver detta och detta, så fick man utan större problem.
Givetvis så var man känd av läkare och ssk på vårdcentralen, idag så är det riktigt svårt att lyckas med detta.
Fast än de redan vet om m an har ett tillstånd som kräver just en sådan medicinering.
Just denna skärpning är bra och dålig.
Kanske skulle man ha gjort på annat sätt.
Där istället för att vägra skriva ut, ha en bättre och noggrannare uppföljning.
Speciellt vid recept förnyandet, där man måste uppfylla krav som doktorn ställer.
Som behandlingar och må det nu vara, för att bota de problem som patienten har.
Känns som det hade varit en bättre lösning för patienterna.
För förvägrar man patienter med psykiska problem en effektiv medicin.
Så slutar dessa ofta att de söker sig till droger för lösa sina psykiska problem.
Vilket brukar resultera i långt större problem än vad hade skett om man hade stannat inom vården.
Natta på dig, nu är jag lite trötter, ha en trevlig lördag.