Jag barnlös - känner mig så jävla deppig!

Jag känner igen mig till viss del i det ni säger, först och främst alla frågor som man blir trött på, men också min mammas förhoppningar om att bli mormor, som hon gärna tar upp varje gång vi träffas, skitjobbigt!

Det jag inte känner igen mig i är att jag faktiskt knappt har nån mens, och har aldrig haft sedan jag fick mens vid 12 års ålder. Den kommer och går som den vill, och det har gjort att jag inte riktigt har tagit det där med att faktiskt bli gravid på allvar, skumt att skriva kanske men det känns inte så verkligt, så konkret på nåt sätt. Det är inte förrän nu som jag känner att jag har en chans att bli gravid. Vi har genomgått undersökningar och det konstaterades att vi funkar jättebra, förutom min vikt, som är orsaken till att jag inte har mens, och som är orsaken till barnlösheten. Det kändes befriande att höra, och nu när jag gått hos en dietist och förövrigt startat igång en pulverdiet på 3 månader så ser det ännu ljusare ut för oss. Dietisten berättade sist att hon har slutat räkna, så många tjejer är det som berättat att dom har blivit gravida när dom satt igång med pulvret. Det skussar igång kroppen, sätter igång mensen. Så jag ser ljust på framtiden, fastän vi försökt få barn i över 4 år....

Kram och tack för en bra tråd och ett gott stöd....

Det jag menar är ju att jag sitter inte varje månad och väntar på att mensen INTE ska komma utan jag väntar varje månad på att mensen ska komma. Jag vill fungera så att det kan bli en bebbe nån gång, längtar ju så otroligt mycket, min bror har ju barn och en hel del vänner....suck!

Tänker på det ibland att det finns så många människor som skaffar sig barn, och så kan de inte ta hand om dem, men vi som längtar och längtar, och som är beredda att göra allt för våra barn, vi har svårt att bli gravida, det är inte rättvist!!

Kramis på er igen!