Behöver hjälp innan jag går under

Hej (TS)

Ville bara uppdatera mig lite. Det har varit en otroligt lång jobbig väg att vandra men har äntligen fått hjälp. Socialtjänsten har förstått vad detta har handlat om och utredningen var till min fördel. Tingsrätten beslutade om att jag fick en interimistisk ensam vårdnad om mina barn. Pappan kunde då inte ta ansvar för dem och lämnade över två svårt indoktrinerade barn. Vi fick åka akut till ett utrednings/behandl hem och där befinner vi oss nu. Fruktansvärt jobbigt med barn som verkligen uttrycker sitt hat mot mig. Ja mot alla som inte tycker som de gör.

Men- nu finns det i alla fall hopp! Jag hade helt förlorat mina barn men har dem nu på heltid även om det kommer ta tid för att skapa en relation mellan oss. Vi får börja om helt enkelt. Så alla som tvivlar och vill ge upp: kämpa på!!!! Sök hjälp om igen!!! Visa att ni i alla fall har barnens bästa i fokus!

Kramar

Vill bara uppdatera tråden lite. Har nu haft huvudförhandling och fått vår dom. Har efter flera års lång kamp fått ensam vårdnad och inget fastställt umgänge för barnen och deras pappa. Jag är förstås otroligt lättad men tycker även att det är sorgligt att det ska behöva bli så här. Jag hoppas att deras pappa kommer att få en insikt av sin del i detta och att barnen i slutändan kan få en sund relation till honom igen. Först då kommer jag att fira ordentligt!

Ni som är i liknande svår situation- kämpa på- ge aldrig upp- för när man minst anar det så kan det vända! För ett år sen hade jag ingenting, idag har jag fått tillbaka mina barn. Vi har en lång väg kvar men framtiden ser i alla fall hoppfull och ljus ut!

Kramar!

Usch låter väldigt tufft det med. Ja du. Svårt eftersom vi har lite olika situation men sätt hela tiden barnen i fokus, att det är deras mående som är det viktiga och att de behöver en trygg miljö att växa upp i. Sätt dina känslor för ditt X åt sidan men poängtera att ett samarbete er emellan är omöjligt pga misshandeln. Att det är skadligt för barnen att behöva bevittna detta. Tala från hjärtat men undvik att smutskasta. Var saklig och välj dina ord. Håll dig lugn oavsett vad som händer. Jag var också tydlig med att jag vill att barnen ska ha sin pappa i sina liv och att det finns mål satta för att få med honom i behandlingen men i ditt fall så kanske det finns en risk för att barnen ska bli utsatta för misshandel med?! Och då är det förståeligt att man vill skydda dem. Men man kan ändå nämna att båda föräldrarna är viktiga för barnen. Nu hade jag ju även en hel del bevis och myndigheterna på min sida så jag behövde inte överbevisa mig i det hela. Det föll på plats så att säga. Kanske inga direkt supertips men ändå lite tankar. Önskar dig stort lycka till med allt!

Kramar!

Tyvärr så vet jag inte alls hur man ser på det när misshandel av dig är med i bilden. De ser ju utifrån barnens perspektiv och även samarbete er emellan och hur barnen bäst får tillgång till båda sina föräldrar. Om ditt ex är farlig för dig vilket verkar vara fallet så är det ju väldigt svårt att kunna samarbeta. Det finns ju även risk till att barnen får bevittna saker de bör skyddas ifrån. Jag känner bara spontant att det borde vara till din fördel i en vårdnadstvist. Låter ju osannolikt att han ska få vårdnad och boende. Men som sagt jag vet inget om det.

Sen angående frågor i rätten så ställer ju ditt ombud frågor till dig först i ett partsförhör. Först käranden sen svaranden. Så ni kan gå igenom frågorna innan tillsammans. Man kan välja att ha låsta frågor som ja och nej eller ditt ombud släpper dig mer fri att berätta. Jag berättade ganska så mycket och vi hade inte direkt kommit överens om exakt vilka frågor. Det hade dock mitt ex gjort med sitt ombud, det var välregisserat. Och efter så får man svara på motpartens ombuds frågor och där låg mitt ex risigt till då han inte hade förberett sig. Det är inte lätt att sitta och ljuga på kommando så vi fick ta en paus;). I mitt fall så tror jag att det hördes tydligt att jag talade sanning och att han ljög.

Det har tagit väldigt lång tid. Vi jobbar fortfarande med det och är inte där vi vill vara men ändå väldigt mycket bättre. De kallar mig fortfarande vid namn men de tillåter mig att vara deras mamma och få vara nära. Den äldsta är mer reserverad men är det också som person tror jag. De pratar inte så mycket om sin pappa. Tidigare var allt väldigt känsloladdat, jag fick tex absolut inte prata om deras pappa. Brev och vykort gömdes för att jag inte skulle se. De kunde också reagera väldigt kraftigt med utbrott och liknande. Men nu är det mycket bättre. Vi kan prata om honom i normala konversationer utan att det blir utbrott eller något annat. De pratar inte heller om sin styvmamma som "mamma" längre. Utan bara vid namn. Så jag hoppas det ska fortsätta gå framåt och att de en dag ska kunna ha en normal relation med sin pappa och familjen där. Men det kommer att ta tid och det får det göra också. Önskar ingen denna mardröm vi fått gå igenom och önskar också att jag kunde hjälpa och förhindra andra att hamna i min situation.

Tack snälla du! Det har varit riktigt jobbigt många gånger och har varit nära att ge upp men har aldrig någonsin slutat kämpa. Mina barn är det bästa jag har och jag vill ge dem en så bra framtid som jag kan. Jag vill att de ska växa upp som trygga och hela personer. Önskar dig också stort lycka till med din förhandling!!! Uppdatera gärna hur det gått! Håller tummarna!

Många kramar

Vad skönt att brottsmålet gick bra! Det är verkligen skönt att få upprättelse! Ja du. Man tycker nog alltid att man kunde sagt både det ena och det andra. Men du har gjort ditt bästa, tvivla inte på det! Kan ju tänka mig att det var extra tufft att möta ditt ex efter det han utsatt dig för. Det tror jag rätten kan förstå. Bra att du sa att du önskar att han ska söka vård. Då visar du på att du vill att det ska fungera men att han behöver genomgå en förändring först. Jag håller tummarna!