Tvillingar bf feb 2014 - Någon som vill följas åt?

BF-lista

kattm - bf 28 januari
Eos79 - bf 2 februari
Eliezer4 - bf 11 februari
majken30 - bf 14 februari
Anzz - bf 16 februari
Förväntansfulla - bf 17 februari
Rue - bf 28 februari

Vad härligt att magen börjar synas. Det låter som att vi är i samma stadie ungefär :)
Jag har nämligen också varit konstant illamående sen v 6, dvs i 5 veckor nu. Men "lägligt" nog prickade jag in min semester och har med andra ord inte kunnat slappna av ett dugg av denna sommar. Självklart har vetskapen om att vi väntar barn gjort det enklare. Men vissa dagar har jag varit så illamående så att jag bara legat i sängen och gråtit.

Nu när jag går in i v.11 har illamåendet släppt en del och jag tackar Gud för det!! Passande nog börjar jag jobba på måndag, så det var den semestern det ;) Får se ifall jag kan jobba heltid, för tröttheten är ju kvar, annars måste jag berätta för chefen. Jag sover två timmar efter lunchen varje dag. Har haft lite svårt att sova på natten med illamåendet.
Hur mår ni? Har illamåendet börjat försvinna? Och tycker ni liksom jag att värmen gör det värre?? Missförstå mig inte jag äääälskar värme och sommar  men just nu hade det gärna fått vara vinter och mörkt så man kan sova gott även på dan.

Förresten, vi har börjat berätta för den närmsta kretsen nu!! Så himla härligt att dela glädjen, kärleken och nyfikenheten!!

Aldrig haft nåt riktigt superillamående men går in i v 9 nu så kanske kommer. Mår illa om jag blir hungrig- och hungrig e jag ofta- så äter mkt så är det bra😄. Men då oroar man ju sig för det- jag var ju säker på att min brist på symtom betydde ma igen- så var det tom 2! Ngn av er andra som fått illamåendet så här sent el kom det med en gång? Håller mina tummar här!

Tillhör inte riktigt den här gruppen då jag har BF 7 september men följer tråden ändå :)

Jag är i vecka 33+1 och har inte varit illamående alls under hela graviditeten. Eller jo.. om jag typ ätit för mycket eller varit hungrig och nu på slutet när bäbisarna sparkar mot magsäcken så kan jag bli lite illamående.

Jag har egentligen inte haft några klassiska graviditetssymptom alls och var inte ens medveten om att jag var gravid utan det upptäcktes av en slump i vecka 13. Efter det började jag leta symptom, men det enda som hände var att vårtgårdarna blev lite mörkare efter ett tag och sen att magen började bli hård och växa och så var jag mycket tröttare än normalt (järnbrist är väldigt vanligt vid tvillinggraviditet). Det var inte förrän i mitten av graviditeten som det började med lite foglossningar och ligamentssmärtor, och sen i början av 3:e trimestern kom det fler krämpor efter det som halsbränna, svullna och värkande fötter, bortdomnande arm och fingrar, sammandragningar etc. Men sånt hör ju till en graviditet har jag hört :P

Thirtyplus- åh det låter ju lovande😄. Va spännande art det snart e dags! Hoppas så att båda mina vill stanna, förstod att det e vanligt art man får missfall på en såhär tidigt- men sen beskedet i onsdags har jag bara blivit mer och mer glad över det😄.

Ja, det är generellt sett (oavsett antal foster) större risk för mf till vecka 12. Sen medför en tvillinggraviditet andra ökade risker och det är svårt att låta bli att nojjas över dom.

Jag var extremt orolig över bäbisarna under första halvan då jag inte visste om dom ens levde där inne. Sen började jag känna rörelser dagligen och då blev jag istället nojig över att jag inte visste om det var ett eller två foster jag kände.

Jag vill absolut inte spricka hål på din glädjebubbla eller sätta några griller i huvudet på dig. Bara berätta hur det var för mig. Men något man kan glädjas med är att denna riskgraviditet, som tvillingar medför, är att man får tätare kontroller och blir tagen på största allvar när man har någon oro. Vården tar det säkra före det osäkra när man är duplexgravid och man blir ombedd att ringa en gång för mycket än en gång för lite.

Tre gånger har jag kontaktat förlossningen pga oro och alla tre gångerna har jag fått kommit in på en gång och kolla så att allt står rätt till.
Första gången var i mitten på andra trimestern och det kom lite blod på pappret när jag torkade mig. Dom ville till och med skicka en ambulans även om det inte var större blodfläck en en tesked och blödningen hade inte fortsatt. Det visade sig att det bara var ett ytligt blodkärl i slidan som spruckit, men dom gjorde trots det både VUL och UL för att försäkra sig om att allt stod rätt till.
Andra gången var några veckor efter det och jag hade inte känt ettan på några dagar så jag fick komma på en gång för ett UL. Det visade sig att ettan lagt sig inåt och låg och sparkade på sin brorsa istället för på mig.
Tredje gången visade hemtest av äggvita, vilket jag gör varje vecka, högt så jag fick komma in omgående för ett CTG. Provet jag fick lämna där visade dock normalt, så jag hade förmodligen mycket flytningar i urinen när jag gjorde hemtestet.

Så har du oro över något eller om du skulle känna ,eller inte känna, något som du tolkar som onormalt, så ring din förlossningsavdelning. När dom hör ordet duplexgravid så blir man genast tagen på större allvar :)

Hej alla,

hoppar in här jag också. Fick veta att vi väntar två små parvlar, för två veckor sedan. Fortfarande lite chockade men jätteglada. Har bf 5 feb och är i v 12 men gissar att bf lär bli någon gång i januari nu när de är två stycken.

Åh vad lite info det finns om tvillinggraviditeter, har jag upptäckt. Någon som har tips om websidor?

Tycker också det finns väldigt lite info. Finns väl en tvillingklubb på nätet man kan gå med i tror jag. Själv e jag bara i v 9 på sön så avvaktar lite. Sånt jag vill veta nu är om livmodern "kommer upp" ur bäckenet tidiga med 2, syns bebismagen tidigare etc. Just nu har jag bara svullna tarmar Hahaha, men efter en måltid ser jag ut att vara i 4e mån iaf och magen e stenhård😄. Hade vart roligare om det faktisk va de små räkorna som gjorde det och inte tarmar!

Jag är ju några månader före och bloggar varje dag om det jag går igenom, fall du vill läsa.  tvillingforalder.se

Go kväll!
Jag vill så här fredagskvällen till ära skicka positiva tankar till alla i tråden!!!
Jag tycker att det finns alldeles för mycket skrämmande läsning på internet om tvillinggraviditeter som det är och tycker att vi i denna tråd ska peppa varandra, tänka positivt och se alla fördelar med att vi faktiskt ska få två små mirakel!!

Förstår att det finns oro, jag är själv orolig ibland, men det hjälper inte att höra om hur mycket större risk vi har varje gång man nämner att det är en duplexgraviditet. Min barnmorska ber mig att låta naturen sköta sitt och så länge läkarna säger att det ser bra ut så får man lita på det.
Det hjälper inte att någon som redan fött eller har kommit långt i graviditeten skrämmer upp oss nygravida med allt som kan hända. Självklart är det bra att lufta sina funderingar och krämpor, men det kan vi ta vartefter de dyker upp ;) Vi får ändå konstatera att de allra flesta tvillinggraviditeter går bra!
Det här kommer gå bra!! Heja oss och våra små