Tycker ni att det ska vara ett krav å kejsarsnitt ??

Jag är inte riktigt insatt i vad forskningen säger om risker för mor och barn när det gäller ks kontra vaginal förlossning. Men om det inte finns betydligt högre risker med ks så håller jag med dig.

Det här med att allt ska vara så naturligt när det gäller förlossning och spädbarn tycker jag kan bli lite löjligt. På alla andra områden har vi redan passerat gränsen för vad som är naturligt för länge sedan. Den medicinska forskningen går framåt och tur är väl det. Det är därför vi lever så länge och är så friska.

Rani

Äldre 29 Jun 18:35

#53

Agapi skrev 2013-06-29 10:15:01 följande:

Jag har läst på mycket om kejsarsnitt vs vaginal förlossning inför min egen förlossning. Tyvärr finns de inte så mycket att hitta där de jämför vaginal vs planerat snitt. Utan i de flesta fall klumpas akuta, urakuta och planerade snitt ihop i statistiken. De gör ju en heldel statistik väldigt missvisande, då skador från vaginala förlossningar som gått fel och behövt avslutas i ett urakut snitt räknas till snitt skador.

Men de vården tryckte på mest när jag ville ha mitt snitt var

* barn som förlöses med snitt behöver hjälp att komma igång med andningen i större utsträckning än de som föds vaginalt (dock tar man ju helt bort risken för att barnet skall råka ut för syrebrist som orsakar stora skador eller till och med död. Vilket förekommer under vaginala förlossningar då navelsträngen virats runt halsen tex.)

* Man tror (men det finns ingen forskning som har kunnat bevisa det) att barn som föds genom snitt, i större utsträckning får astma, glutenintolerans och allergier.

för mamman är de stora riskerna

* större blödning

* blodpropp

* infektion i operationssåret

* att ärrvävnaden i livmodern gör att risken finns att den skulle brista vid senare graviditeter (främst om man då försöker föda vaginalt). Större risk att man blir rekommenderad att inte skaffa fler än två-tre barn.

Jag var helt inställd på snitt från början pga rädsla (dock ej smärt rädsla). Men ju mer jag läste på (undvek skräck historier från förlossningar och fokuserade helt på att läsa seriös forskning och statistik) desto säkrare blev jag på att snitt var rätt för mig. En vaginal förlossning där allt går fint är de bästa (minst skador) för mamma och barn, men risken att något skall gå fel, och ordentligt fel, är enligt mig större vid en vaginal förlossning än ett planerat snitt.

Min dotter föddes med ett akut (då förlossningen startade spontant innan datum för planerat snitt. Dock var de verkligen inget akut över situationen) snitt. Skrek medan underkroppen fortfarande var i mig. apgar 10 10 10. Jag åt smärtlindring i mindre än en vecka och har inte haft några problem att ha hand om allt med barn och hem. Så jag är MYCKET nöjd med mitt beslut.

Jag misstänker att det är som med amning. Det bästa när det funkar men strular det så kan den "onaturliga" vägen att gå vara både bättre och enklare.

Rani

Äldre 2 Jul 19:40

#57

AnnaSthlm skrev 2013-07-01 09:18:54 följande:

Ja, exakt. När det funkar.
Både förlossning och amning är så otroligt laddade ämnen upptäcker man, att många människor (främst kvinnor som själva är mammor) verkar tycka att det är deras skyldighet att försöka tvinga vaginal förlossning och amning på andra TILL VARJE PRIS. Särskilt viktigt är det för dem som själva råkat ut för allvarliga komplikationer. Det verkar som att tanken är "har jag lidit måste andra kvinnor få lida också".
Just när det gäller förlossningar och amning verkar det vara helt okej att köra med skrämselpropaganda, skuldbeläggande och extrema fördomar. Det kanske är dessa mammors sätt att skilja på RIKTIGA kvinnor (som de själva är) och DÅLIGA kvinnor (som inte är redo att riskera ett trasigt underliv och skadade barn.

Ja, visst är det trist. Att det nästan ska vara en skrytgrej att man "är som gjord för att föda" (har haft lätta förlossningar) och man ammar när som helst, hur som helst utan bekymmer ("Min lilla bebis bara hänger på och mitt liv pågår som vanligt"). Det gör såklart att många känner sig misslyckade när de inte får det så. Själv är jag jätteglad att ingen tvingade mig till kejsarsnitt eftersom jag tycker det verkar jätteobehagligt med operation och ärr som kan bli infekterat. Jag har full förståelse för att man kan känna på samma sätt inför en vaginal förlossning. Dock tycker jag det är tråkigt att vaginala förossningar på film och rent allmänt framställs som så dramatiska och panikartade. Det tror jag gör att många blir oroligare än de skulle behöva vara.

Rani

Äldre 3 Jul 09:39

#61

Helly skrev 2013-07-03 08:53:11 följande:

Fast det finns lugnare sådana visade också... t.ex. Big Business från 80-talet. Den inleds med att två kvinnor föder tvillingar. Den ena ligger har har det lugnt och frågar doktorn om lampan är ny sedan senast. Den andra uttrycker obehag, griper efter lustgasen, men när ungarna kommer ser hon mest bara äcklad ut och säger typ BLÄ!. Cityakuten hade en och annan ganska okomplicerad också, mellan varven.

Däremot är ju inte lugna förlossningar särskilt intressant att visa på film överlag. Många skriker och upplever faktiskt stor smärta. Det är en dramatisk och plågsam stund som det känns onödigt att trivialisera. Spelfilmer är ju inte instruktionsvideor.

Nä såklart de inte är. Men om allt man sett ich hört om är dramatiska förlossningar där det vrålas rakt ut så är det ju den bilden man har. Det är ju trist att man ska gå och gruva sig i nio månader ich förvänta sig total panik. I och för sig funns ju totala motsatsen också. Hos mvc fick vi se en film som bara var gulligull och känsloblaj. Den var också totalt orealistisk åt andra hållet.

Tycker ni att det ska vara ett krav å kejsarsnitt ??

INNEHÅLL