Rullstolsbunden förälder.
Här är det pappa som är rullstolbundensedan mista sonen var 1 år. Vi lever likadant nu som innan men lite mer planering och kontrollerande att rullstolen kommer fram bara. Nu är det 11 år sedan vårt liv förändrades och jag ska inte säga att det är en dans på rosor för då ljuger jag men ingen har det så. Men faktiskt så lever vi presic som alla andra även om jag kanske alltid får göra vissa saker och vara beredd att rycka in om maken inte orkar eftersom han blir trötttare än innan. Men våra stora barn har faktiskt sagt att de har haft det bra eftersom både mamma och pappa varit hemma mycket med dem. Jag som assistent och han som sjukskriven. Man får inte heller vara rädd för att be om hjälp när det behövs och det gör det man orkar/klarar inte av att göra allt som enda "friska" vuxna personen i hushållet. Jag önskar dig/er all lycka till i framtiden och det kommer att fungera för er det är jag säker på. Det kommer att komma motgångar för er båda, ni kommer att förbanna det som hänt men bli förbannad bli ledsen och se sen framåt igen, se inte bakåt hur det kunde varit det blir ni inte lyckliga av.