Varför är det så fel att hämnas?

Visst förstår jag känslan av att vilja hämnas, och skönheten i att föreställa sig att den personen lider ordentligt.
Men dels så fastnar man lätt i dom negativa känslorna och minnet i vad som hänt, vilket gör det svårt att gå vidare.
Dels så fokuserar man på en annan människas dåliga mående och inte på sitt egna bra mående, vilket gör att ens egna mående blir skevt. 
Dels så upprätthåller man på det sättet en massa negativa känslor av vrede, sorg, besvikelse, etc, som gör att ens egna mående dras ner.
Och dels precis om Lövet skrev, en utförd hämnd riskerar att göra även den som hämnar ordentligt illa och drar med sig oskyldiga in i det. 
Sist men inte minst, den som hämnar håller igång en konflikt, då måste den som blir hämnad på, hämnas tillbaka, gärna lite mer, lite våldsammare, lite värre, och en fler oskyldiga (i regel barn) riskerar att drabbas.
Vi har sett vad det leder till i t ex Israel, fråga en mamma som mist sitt barn där varför det är fel att hämnas, och svaret lär vara uppenbart.