Förvirrande för barnen att växa upp med flera språk?

Det där att två- eller flerspråkiga barn skulle börja tala senare än enspråkiga barn är tyvärr är en seglivad myt helt utan substans. Men så fort ämnet flerspråkighet kommer upp är det alltid någon som drar upp detta felaktiga fenomen. Det finns forskning som visar att barn som växer upp med två eller flera språk utvecklar sitt tal i samma takt som barn med endast ett språk. De två-/flerspråkiga barn som börjar talar sent, hade troligtvis varit sena med talet även om de bara vuxit upp med ett språk.

Själv har jag tre barn som växer upp trespråkigt (engelska med pappan, svenska med mig och franska i förskolan/skolan). Ettåringen säger bara några enstaka ord än, men vår äldste son som är 7 år sa sitt första ord vid 8 månader och talade med flerordsmeningar innan han var två. Dottern har också talat rent och felfritt sedan hon var riktigt liten. Det vet exakt vilket språk de ska använda med vem och har alltid gjort det.

En vanlig lösning är att varje förälder är konsekvent och alltid talar sitt eget språk barnet. Barnet lär sig då att förknippa språket med personen. Sedan blir det givetvis luckor i vokabulären i varje språk. Mina barn fyller i med franska ord när de inte kommer på det svenskar ord de söker för stunden, men de är högst medvetna om att de gör detta och gör det knappast av förvirring.

Små barn är som svampar och har inga problem att lära sig många språk. Det finns massor av länder i världen som har flera officiella språk där två- och flerspråkighet är jättevanligt.