Att komma över omöjlig kärlek

Ej okej skrev 2013-06-02 22:35:43 följande:

tycker det låter som om din älskare vill äta kakan och behålla den. Han vill satsa på sin familj - snicksnack, ni har ju inte brutit förhållandet. Snälla - ta tag i er situation innan någon annan gör det åt er. Ni jobbar på ett litet kontor - naturligtvis förstår alla kollegor hur läget är och det är kanske bara en tidsfråga innan någon av dem bestämmer sig för att berätta för din eller hans partner. OCH säger man sig ha bestämt sig så måste man satsa helhjärtat och inte fortsätta hångla med den man är otrogen med.

OCH varför tillåter man sig att inleda en relation innan man avslutar den man lever i? Vill du inte ha din man så skilj dig från honom då!

Det är säkert så att det är svårare att bryta för TS då relationen fått "bli något". Själv har jag en misslyckad otrohet bakom mig. Jag blev fullständigt knockad av kärleken och det kunde inte fortgå som otrohet. Vilket självbedrägeri!

Så själva otroheten tog ett snabbt slut och nu resonerar vi om hur vi skall bryta upp från våra respektive och så får vi helt enkelt vänta på varandra.

Anonym (misslyck otrogen)

Äldre 7 Jun 22:53

#41

Tänkvärda svar som många kommer med. Jag talade precis med min ungdomskärlek (som är den jag varit otrogen med). Vi kan inte bryta vår relation nu, men vi skall inte vara intima med varandra. Vi vill ha kontakt, men konstaterade också att det "är jobbigare att hålla i och lida av saknad och sorg för att vi inte har varandra än att bryta och komma över".

Samtidigt kan vi inte släppa taget och önskar att "hålla ihop" fast på distans. Orsaken till att vi inte båda bryter upp är att vi båda har familjer och uppbrott just nu är inte så lätt. Vi bor dessutom i varsinn landsända.

Jag vet inte om det vi gör är rätt, vi kommer sannolikt inte över kärleken när vi håller liv i den på det här viset. Men vi har inte kommit över den tidigare heller, trots att vi varit utan kontakt - ibland i fyra/fem år.

Så - vad gör man? Önskar att man hade flera liv? Jag vet inte... Jag kommer alltid längta efter min stora kärlek oc nej, jag kommer inte över den. Sex eller ej - det är egentligen oväsentligt.

Anonym (misslyck otrogen)

Äldre 7 Jun 23:07

#42

Frankk skrev 2013-06-07 18:34:44 följande:

Jo liknande erfarenhet. Känslorna för den andre minskar med tid men försvinner aldrig kanske, känslorna för partnern gick inte att reparera så jag separerar i dagarna. Det ska faktiskt bli skönt att bli singel igen. De negativa känslorna är bearbetade i våras/vintras.

Så mitt råd är att lämna den du lever med för att skapa möjlighet att kunna leva fullt ut frramtiden. Det värsta är skammen mot omgivningen när man tar det förbjudna steget och sen också skulden mot sin tidigare älskade partner som man ger upp på.

Hur länge efter din otrohet kom du på att du inte kunde reparera känslorna till partnern? Jag funderar på samma sak. Vi kan inte bryta upp just nu (på varsitt håll), men jag tror jag kommer att skilja mig ändå, inom en framtid. Det är som om hjärtat är upptaget och jag kan inte riktigt komma till ro hemma och jag kan inte återskapa kärleken.

Maken är en bra person, jag älskar honom som den fina pappa han är för våra barn osv, men jag kommer inte över min ungdomskärlek som på olika sätt spökat i mitt känsloliv i alla år.

Innan har jag nöjt mig med maken, man kan säga att jag bestämde mig för att känna att han var ett ok val när jag nu (av olika skäl) inte kunde bli ihop med ungdomskärleken. Men nu, efter 25 år sedan jag och ungdomskärleken blev ihop första gången, nu är det som om jag inte kan värja mig längre. Jag vet att det är han eller ingen, typ...

Att komma över omöjlig kärlek

INNEHÅLL