Igelkotten: hoppar in helt fräckt och tycker till :P om du gjort väggmålning förr så vet du nog vad du orkar. Ett tips annars kan vara att när du förbereder alltså gör blyertskonturer med bilden förstorad m proj, då kan du välja att göra en del bara och sen se om du vill göra hela. Andra tips kan va att det finns bra pennor, posca, som blir snygga för tunna ( 2 cm el mindre) linjer i svart, el färg. de är inte så bra till större ytor.
Blev nu så pass inspirerad av era fina inlägg att jag gick igenom den rätt meckiga proceduren med att via dropbox lägga över foton för att få in dem på datorn istället för mobil.
Så här kommer några inköp som gjorts. Lite laredoute-rea och lite åhlens-rea. JO, jag ser väl att det är både rosa och typ blommigt här. men det kommer krängas på knytet oavsett vad som finns mellan benen. Jag är säker på att tiden kommer då personen bestämt talar om vad som är snyggt att ha på sig, så jag tar mina chanser att få bestämma i början :D
På Åhlens köpte jag faktiskt även en klänning i storlek 10 år för det var ett så fint tyg med papegojor på. Det lär räcka till att sy på de sparkdress byxa och tröja (om jag nu tar mig för)
ja. det gick ju sådär bra. men istället hamnade bilden i mitt galleri. bättre än så verkar det inte bli för mig.
www.familjeliv.se/hem/parksandrec/gallery/phpuolta3.jpg
Igelkotte vilja roliga och fina ideer. Jättekul att få se bilderna.
Idag var första besöket hos kuratorn som jag lite motvilligt fick remiss till i juni eftersom jag varit så orolig. jag har inte känt varken från eller till inför att gå till en kurator utan tänkte mest att det här att inte gilla att vara gravid och vara orolig heltiden mest ska va nåt jag genomlider. men kuratorn var väldigt bra och jag känner mig glad över att få gå. sambon ska få följa med framöver, så kan vi prata lite med en tredje part om vad det innebär för mig och oss med flytt och bebis på ny plats utan kompisar.
Jag diskuterade ganska mycket den här känslan av förlorad kontroll både över sig själv och det lilla livet som jag helatiden tror ska försvinna på ett sätt eller ett annat.
Jag kände mig väl rustad inför teammöte på jobb och hanterade cirkus 20 kollegor som körde hela racet med "livets mirakel" "klappa magen" "visst är det underbart"
Asså jag längtar så tills jag är förälder, tills jag får träffa den här personen, vill att den ska va färdigbakad och ute igår minst. Vill att det ska va mitt å sambons gemensamma, inte som nu, bara gravid kvinna helatiden.
Tänkte att jag delar det här, ganska neggiga, inlägget och hoppas på att nån tycker det är bra på nåt vis att läsa :/
Inlägget ovan hamnade förövrigt helt fel. men det är väl en sån dag antar jag...
Tack igelkott för styrkekram och oj sickna fina bilder!!!