• rigoletto81

    Känner mig rädd och nedstämd

    Nu har det gått fyra år sedan jag och min man började försöka skaffa barn. Vi är båda 31 år (fyller 32 i sommar). För ca ett år sedan gjorde vi en utredning som inte visade någonting. Allt såg bra ut! Jag är ganska säker på att jag hade ett väldigt tidigt missfall hösten 2011, sen inget mer. Har börjat misstänka att jag ev kan ha immunologiska problem. Har IBS problem och får ALDRIG feber.

    Våra närmsta vänner började skaffa barn samtidigt som vi och har nu två barn. Dessutom är nu mannens lillasyster gravid. Vi har börjat känna oss ganska ledsna över hela situationen och är rädda att vi aldrig kommer få vårt efterlängtade barn.

    IVF är absolut ett alternativ. Vi var godkända att sätta igång i Malmö, men tyvärr kom en flytt emellan. Hoppas nu att vi åter kan sätta upp oss för IVF när vi flyttar tillbaka om några månader.

    Under tiden kanske det finns någon som kan dela med sig av en solskenshistoria eller liknande berättelse. Tips?  

    Har faktiskt själv en solskenshistoria att berätta under tiden:

    Mina föräldrar gifte sig när mamma var 23 år och pappa 28 år. De försökte direkt att skaffa barn utan att lyckas. Det tog 12 år innan de på naturlig väg fick barn. Efter det blev min mamma gravid ytterligare två gånger. Ett missfall och sen kom jag.             

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2013-05-13 11:05
    Självklart vill jag inte bara höra solskenshistorier utan även dela mina tankar och känslor med andra i samma situation.

  • Svar på tråden Känner mig rädd och nedstämd
  • rigoletto81

    Tack annA Erika!

    Jag har känt mig ganska hoppfull under en lång tid, men den här månaden gick luften ur mig. Mensen var fyra dagar sen (vilket den aldrig är) och jag var helt säker på att jag var gravid. Planerade för hur jag skulle berätta för min man. Sen kom den såklart och med den en massa tankar om att man är misslyckad som inte klarar av det mest naturliga i världen. Rädsla att aldrig få bli mamma. Rädsla för att alla man känner ska tycka synd om oss resten av livet. Rädsla för hur vårt förhållande ska orka...

    Men jag hoppas och tror att EN dag kommer världens finaste kille/tjej in i vår familj!     

  • rigoletto81
    Hjärtefröjd skrev 2013-05-13 11:47:38 följande:
    Förstår hur du känner! Efter mer än sex år, ett femtontal inseminationer, sex IVF/FET och tre tidiga MF blev vi gravida på naturlig väg efter en immunologisk utredning/behandling i Aten förra året. Och för åtta veckor sedan föddes äntligen vår son.
    Förstår att det måste ha varit en kämpig väg dit! Men vilken härlig solskenshistoria Glad. Hur kan man få mer info om utredning och behandling i Aten?

    Vi kommer nog att ge IVF en chans till hösten/vintern förhoppningsvis. Men om inte det skulle gå kanske det vore värt att söka sig dit. Det där med immunologiska problem är något som jag har funderat på länge och blev förvånad när även min man hade börjat misstänka att det kanske är det som är problemet...  
Svar på tråden Känner mig rädd och nedstämd